Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom byn måste gå i en viss
ordning, en viss takt, och det var i
stor utsträckning gemenskapsarbete.
Detta gemensamma arbete sträckte
sig vida längre, än nödvändigheten
föreskrev, och åtföljdes av ett gille,
den enda lön de deltagande erhöllo.
Brytegille och skättegille vid
linberedningen, klinegille vid
uppförandet av ett hus på skånska slätten,
stockgänge i skogsbygderna äro
bekanta former av detta
gemenskapsarbete, och det finns många andra,
vid slåtter, skörd, bak, ystning
o. s. v. Det förstnämnda omtalas
redan av Olaus Magnus. Dessa
gillen äro så att säga mera profana
fester; djupare innebörd och äldre
rötter ha årsfesterna. Dessa följde
bondens främsta och viktigaste
arbete, arbetet i jorden. Då detta
arbete var gemensamt eller
åtminstone gick i samma takt, kunde byalagets medlemmar vid vilopauser under
arbetet och efter dess slut samlas till en gemensam fest, som markerade ett
viktigt avsnitt i arbetet och på samma gång gav det tillfälle till avbrott
i det vardagliga, den avspänning, som människans natur behöver.
Samlingen kom av sig själv, den bestod av byalagets medlemmar, som förenade
sig såväl till fest som till arbete.
I dessa gamla samhällsformer ha våra folkfester sin gromark, i dem
ha de vuxit och trivts; de voro på sitt sätt ett uttryck för den gemenskap
och gemensamhetskänsla, som band byalagets medlemmar samman, i fest,
liksom de gjorde det i arbetet. Dessa samhällsformer sprängdes genom
införandet av det laga skiftet i början av 1800-talet, vilket under de följande
årtiondena genomfördes allt allmännare; härtill bidrog kraftigt införandet
av förbättrade odlingsmetoder och befolkningens tillväxt. Byalaget
sprängdes och det så grundligt, att på många orter inte ens skuggan därav blev
kvar, och de former, i vilka dess liv försiggått, glömdes förvånande hastigt;
Den svenska folkminnesforskningens främste
pionjär är Richard Dybeck. Undan den
hotande förintelsen sökte han medelst
uppteckningar rädda vdr gamla folkmusik, våra sagor
och ordspråk — han spelade härvidlag
ungefär samma roll som senare A. Hazelius för
den materiella kulturen. — Pennteckning av
L. W. Herlin. Statens historiska museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
