Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marknaderna fyllde inte bara behoven av köp och försäljning -— pä dem kom folk
samman inte minst för att roa sig. Man gjorde det också med besked, och sätten voro många.
Till de mera oskyldiga hörde kappkörningarna till och från marknadsplatserna. — Det
är en sådan scen från »en av landets västliga provincer» en anonym kopparstickare
åter-gett på ovanstående livfulla sätt i »Magasin för konst, nyheter och moder» (1824).
hållna dragen —; eljest kunna endast några få enstaka fastlagsbruk
nämnas. I norra och östra Sverige samlade ungdomen sig fettisdagens kväll och
åkte kälke under stoj och glada rop på de längsta och brantaste backar, som
kunde uppletas; det heter »att åka stora rovor och långt lin». I västra Skåne
brukade man att slå katten ur tunnan. En tunna, i vilken en katt var
instängd, hängdes upp mellan två pålar, fastlagsryttarna, som voro grant
utstyrda, redo fram i sporrsträck och dammade på tunnan med sina påkar,
tills tunnan gick sönder och katten slapp ut; den som slog sönder tunnan,
blev »kattkung». Seden, som är en lantlig upplaga av riddartidens
ringränningar, var lika populär på båda sidor om Öresund, ett belägg för att
Skåne i sina folkbruk står närmare Danmark än övre Sverige. Detta är
icke blott ett arv från den tid, då Skåne var en dansk provins, utan visar
också, att Skåne på grund av läge och klimat bildar övergången till
kontinenten; Sveriges sparsammare kultur och hårdare klimat ha eljest medfört,
att dess folkseder i mycket förete karakteristiska skiljaktigheter mot de
allmäneuropeiska.
Påsken var framför allt den stora kyrkliga högtiden, och dess betydelse
för folkets liv bör icke underskattas, därför att man nu mest riktar blicken
på folkbruken. De medeltida kyrkliga ceremonierna, processioner,
utställande av »påskgraven», undanröddes av reformationen, men allvaret och
högtidsstämningen kvarstodo. Få folkliga bruk ha anknutits till påsken; i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
