Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvarnspel. Var och en av
de båda deltagarna har
nio brickor, vilka först
utsättas och därefter dragas
växelvis en i sänder. Den,
som får en rad av tre, får
ta bort en av motspelarens.
Spelet fortsätter, tills den
ena parten endast har två
brickor kvar.
Julen räckte till Knut, vars dag inföll den 7
januari, men i Sverige flyttades till den 13 i slutet av
1600-talet. Hela denna tid var uppfylld av upptåg,
nöjen och festligheter. Det finns en otrolig mängd
jullekar, lekar med halmdockor, styrkeprov,
pantlekar — en versifierad uppräkning från 1700-talet
nämner mer än hundra — och det berättas, att de
svenska knektarna under det trettioåriga kriget i
Tyskland roade sig med sådana lekar. Främst stod
dock dansen, de gamla danslekarna, som ännu i
början av detta århundrade dansades med liv och lust
på landsbygden. Utmärkande för de flesta av dem är,
att en liten handling uppföres i dansringens mitt,
men det finns också andra slag. Till sitt ursprung äro
dessa danslekar mycket gamla. De ha tagit intryck av riddaretidens
kedje-dans och under tidens lopp av varje dansart, som blivit på modet. Utom med
lekar och dans roade man sig med gåtgissning, nötrim och spel; det spel, som
nu kallas kvarnspelet, är mycket gammalt; dess skånska namn »dra tal» är
en avkomling ur det namn, det bär i de medeltida balladerna, »leka tavel».
Härmed är årets krets sluten. Ett nytt år börjar med sådd och skörd,
med fastlag och första maj, midsommar och jul. Studiet av våra gamla
folkfester bör icke blott vara en tummelplats för religionsbistoriska och
folkloristiska hypoteser. I långa tider ha folkfesterna haft sin största
betydelse som utfyllnad av den svenska allmogens sociala liv och varit en
väsentlig faktor i dess trevnad. De erbjödo de tillfällen, som den mänskliga
naturen behöver, till avbrott i det enformiga, tunga arbetet, till samling
och samvaro med andra under glädje och gamman, till glädje över den
välmåga, som gemensamt arbete förvärvat, för att åter citera Hammarsköld.
I detta hänseende ha de haft en betydelse, som knappast kan överskattas.
En god kännare av allmogens liv har beklagat, att det laga skiftet
sönderbröt de sociala organisationsformerna på landet. Säkerligen hade de under
inverkan av den moderna kulturen och de nya arbetsformerna ändå
förfallit, men det ligger en viss sanning i yttrandet. Upphörandet av
gemen-skapslivet, av den sociala organisationen och de på denna vilande gamla
folkfesterna bidrog i sin mån till den vantrevnad, som under 1800-talets
senare del utbredde sig över den svenska landsbygden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
