Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa brytningar och kyrkliga nydaningar. Av Edv. Rodhe - Lågkyrklighet, frikyrklighet, högkyrklighet - Frågan om religionsfrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tacka vill jag vår gamla hederliga svenska bondkyrka, med sin värdiga prost vid altaret,
och kyrkstöten i sin antika kappa nere på gången! Det flyger en doft av gammaldags
enfald och tro oss till mötes vid anblicken av denna välkända tavla. Visst är det väl
litet flärd, om man sd vill, också här — men den är dock inte av farligaste slaget. Den
inskränker sig till en och annan luktvattensflaska i kvinnobänken — litet smått avund
över toaletterna i herrgärdsbänken framme i koret — också en flärd! — och en och
annan flickhjärtespekulation på ett kärt möte ute på kyrkvallen. Men det moderna
Babylons förskämda seder hava icke kommit dit — och med Guds hjälp skola de heller
icke komma för att suga kraften ur folklynnet här uppe i Norden.» — Bilden (träsnitt
efter original av Aug. Malmström) och texten åro citerade ur »Ny illustrerad tidning» 1866.
Man ser åhörarna, som tyckas helt fylla templet, vara uppdelade på en man- och en
kvinnosida, en sed, som ännu bibehålies hår och var i vårt land. Bänkarna äro
numrerade — gårdar eller byar hade sina särskilda, bestämda platser i kyrkan. 1 förgrunden
till höger kommer kyrkstöten.
Man kan utan tvivel på femtio- och sextiotalens svenska
kyrkoförhållan-den tillämpa de egentligen från England stammande termerna
högkyrklig-het, lågkyrklighet och frikyrklighet, varvid med frikyrkliga avses de som i
likhet med baptisterna av principiella skäl avböjde allt samband med
staten, när det gällde det religiösa samfundslivets utformning. Men därvid
skall man icke glömma, att det också denna tid funnos många både präster
och enkla kyrkokristna, som icke gjorde sig hörda i dagens strider och
som icke hade någon särskild etikett, vare sig låg- eller högkyrklig. Om
dem tala herdaminnena och den lokala kyrkohistorien. En viktig faktor i
kyrkolivet var också den västsvenska kristendomstypen, som ställde sig
avvisande mot den nyevangeliska väckelsens ideal, utan att därför acceptera
den lundensiska högkyrkligheten.
FRÅGAN OM RELIGIONSFRIHET.
De kyrkopolitiska problemen upprullades, som ovan antyddes, genom
den baptistiska propagandan. Pionjären var en svensk sjöman, som utrikes
hade övergått till baptismen. Den svenska lagen kände emellertid icke till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
