Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ grön skinnmössa, hemvävd nattrock och med
sjö-skumspipan i munnen stod prosten Dunderman
högärevördig i sin spannmålsbod och mottog tertial av
sina bönder, som kommo knogande med tunga säckar,
fulla med råg och korn; de satte dem för hans fötter
och bugade sig djupt...» — sd börjar en skildring 1859
av scenen »prosten tager tionde». Vid denna tid kom på
sockenprästens lott av det gamla tiondet, som ända
sedan medeltiden utgjort en väsentlig del av prästerskapets
löneförmåner, endast en tredjedel av sädestiondet samt
det s. k. kvicktiondet (tionde av levande, d. v. s.
husdjur, jakt och fiske); resten hade blivit en statlig
be-skattningsform (kronotionde). Redan 1862, då
prästerskapets löner blevo föremål för en högst påkallad
reglering, avskaffades tiondet in natura och den scen, en
smått tendentiös folklivsskildrare återgett på
ovanstående sätt, hörde alltså snart historien till. På ett både
vackrare och säkerligen även sannare sätt har Bengt
Nordenberg i en klassisk målning (se plansch nedan vid
sid. 64) skildrat ett patriarkaliskt »tiondemöte i Skåne».
Litografi av C. A. Dahlström i »Teckningar ur
hvardags-lifvet», utgivna med text av J. A. Kiellman-Göranson 1859.
och kommunalstämma.
Men beslutanderätten låg
annorlunda till i fråga
om riksrepresentationen.
En grundsats som De Geer
icke ville rubba på var
den, att svensk lag
stiftades av konung och
riksdag. Under sådana
förhållanden var det
uppenbart, att om kyrkomötet
icke erhölle större
rättigheter, än som
tillförsäkrades detsamma i
kyrkomö-tesförordningen, kyrkans
ställning i fråga om
kyr-kolagstiftningen, skulle
försvagas den dag
prästeståndet upphörde att vara
ett stånd vid riksdagen.
Huru handlade nu De
Geer? Jo, samtidigt som
han vid 1862—63 års
riksdag framlade förslag till
ny riksdagsordning,
föreslog han, att kyrkomötets
ställning skulle stärkas,
utöver vad
kyrkomötes-förordningen innehöll,
genom att i grundlagen
skulle införas den
bestämmelsen, att kyrkomötet
skulle få veto-rätt i
kyr-kolagsfrågor. Förslaget
blev antaget. Om man så
vill, kan man ju säga, att
denna veto rätt kunde be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
