Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nästan alla den »klassiska» svenska filosofiens stora namn äro knutna till U
ppsala-akade-mien: Leopold, Daniel Boéthius, Höijer, Biberg, Grubbe, Boström, Sahlin. — Här en bild
frän det filosofiska studiets högborg i värt land: lärde i »bibliotekssalen» i Uppsala
universitetsbibliotek (jfr sid. 129 i bd 8). Litografi 1870 av Alexander Nay.
DEN SVENSKA FILOSOFIEN 1770-1900.
AV TORGNY SEGERSTEDT.
Upplysningstidens kultur präglades av en betydligt större enhetlighet
än vår egen. Filosofien var på den tiden inte hänvisad till ett
specialområde, utan hörde intimt samman med hela det övriga tankelivet.
Filosoferna voro ofta skalder, och de togo del i den religiösa, moraliska,
socialfilosofiska och politiska debatten. Skalderna-filosoferna kämpade aktivt
med i den stora kampen för upplysning. Detta gäller i lika grad för vår
upplysningstids tre stora skalder, Leopold, Kellgren och Thorild.
Carl Gustaf Leopold (se bd 7, sid. 220 ff.) fick sin filosofiska skolning
i Uppsala. När han 1773 kom till universitetet, var den Wolffianska filoso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
