Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska filosofien 1770—1900. Av Torgny Segerstedt j:r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rationalism på det moralfilosofiska
området. Den Kantska filosofien är
mörk, klagar han ofta. Han menar
därmed även, att den Kantska
filosofien — på det moralfilosofiska
området i varje fall — var en
återgång till rationalismens abstrakta
och världsfrämmande
begreppsryt-teri. I den Kantska filosofien,
menar Leopold, isoleras människan
från hennes gemenskap med
andra människor, men det är dock
endast i denna egenskap, som
människans fullkomlighet kan uppnås.
I dikten »Ett tillkommande»
kommer hans egen uppfattning fram:
»Kän här en hand, som velat fästa
med skönjakonst och billighet
vid planen af ett almänt bästa
din enskildta fullkomlighet.»
Man kan heller inte, menar han,
dela upp människan i en sinnlig och
i en förnuftig del. Moralen måste ha
både form och innehåll: formen är
förnuftigheten, innehållet
sällhets-begäret. Men förnuftet ensamt,
anmärker han mot Kant, kan aldrig bli
en aktiv princip, ensamt kan det inte
har sammanflätat sällhetsbegäret ocf
Daniel Boéthius — kantianismens egentlige
introduktör i den svenska akademiska
världen. I denna sin egenskap var han inte utan
motståndare, och ryktbara voro hans
kontroverser med universitetets egen rektor, den
gamle men hetlevrade Per Niklas
Christier-nin, vilken vid ett formligt uppror till
förmån för den hårt trängde Boéthius lär ha
givit den akademiska vakten ordern: »Hugg,
stick, skjut — jag svarar för lifvet!», men till
sist fick betala sin filosofiska lidelse med
rektorsämbetets förlust — även den tidens
Uppsalafilosofer voro mycket stridbara
herrar. — Oljemålning av P. Krafft d. y. 1808.
Privat ägo.
leda människornas handlingar. Naturen
dygden, och den som söker att bekäm-
pa denna enhet, söker att upplösa människans naturliga daning, hennes
naturförträfflighet. Det aktiva, moraliska kunskapsorganet blir för honom i
stället den moraliska känslan, som driver människan framåt mot det goda.
»Hvad som i sig sjelf är godt och förträffligt, utan allt vidare af seende på
något annat, det äger förnuftet ingen förmåga att utröna: det måste genom
känslan kungöras oss; hvars omedelbara vittnesmål derom alltid åtföljer
hvarje sådan. föreställning». Leopold kvarhöll alltså sin av skotsk moral
sense-filosofi påverkade uppfattning och kom därigenom att vända sig mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
