Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statskyrklig bedröfvelse.
(Vid underrättelsen om att Victor
Rydberg sluppit in i Kyrkoraotet.)
»Detta val har onekligen öfverraskat
mig, och det är med ledsnad jag
anno-terar detsamma såsom ett dåligt
tidstecken ur mer än en synpunkt.»
(Se \Väktar en för
thorsdagen d. 9 dennes.)
»Sönclags-Nisse» för den ,2h 1868
återger på detta sätt den
förfäran det väckte inom kyrkliga
kretsar, att författaren till
»Bibelns lära om Kristus» blivit vald
till lekmannaombud vid det
första svenska kyrkomötet år 1868,
där hans motion om prästedens
avskaffande (fortfarande enligt
»Söndags-Nisse») slog ner som en
bomb och höll på att »skrämma
slag på allesammans presterne».
ter från varandra särskilda klasser av
medlemmar: styresmännen och de styrde,
förmyndare och myndlingar, präster och
lekmän», ställde han den fria församlingen, såsom
den utbildats under kristendomens första tid.
Den svenska kyrkan vore sin bestämmelse
trogen först då, när hon självmant
omgestaltat sig till en verklig folkkyrka. I slutorden
till denna avhandling får Rydberg tillfälle att
formulera sina strävanden och förhoppningar
på det religiösa området: »Vi kunna ej
hoppas, att våra motståndare så snart skola
frångå den kortsynta uppfattning, som synes driva
dem att sätta bekännelsens korrekthet högre
än uppsåtets och viljans halt, abstrakta
kategorier högre än levande verklighet. Må då de
fåkunnige framgent, såsom hittills, misstyda
våra åsikter och avsikter! Framtidens kyrka
skall dock aldrig tillhöra dem, som nu så
ängsligt söka uppbygga henne på
’renlärighetens’ lösa sand. I striden mot denna förvända
kyrklighet veta vi oss hava kristendomen,
protestantismen, sanningen på vår sida».
Rydbergs religionshistoriska skrifter på
1860-talet fyllde tydligen ett behov. Det var
inte bara enstaka personer såsom en Ignell,
som inte kunde förmå sin tanke att böja sig
för kyrkans lära och taktik. Det hade hos de
bildade vid denna tid uppstått en allmän oro
och osäkerhet med anledning av den
motsättning, vari kyrkan kommit till den
världsliga vetenskapen, representerad av filosofi
och naturforskning. För dessa oroliga kom
Rydbergs insats som en befriande vägledning.
Det finns många vittnesbörd härom. Ett
karakteristiskt uttryck har man i ett brev till
Rydberg från en ung student, skrivet 1864.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
