Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidningspressens kraftiga utveckling. Av Valfrid Spångberg - Den mellansvenska landsortspressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jönköping var, när »Jönköpings tidning» startade 1807, en stad på knappa 3,000
invånare. 1850 var invånareantalet fördubblat, och vid seklets slut uppgick det till över 22,000.
Här är »Gamle Lundströms» och Viktor Rydbergs stad återgiven på en gravyr av E. F.
Martin 1838; det flotta ekipaget rullar över Hovrättstorget, Hovrätten ses rakt fram, och
till höger mynnar Storgatan.
Peterssons följande långa och lugna redaktörsskap. Tidningen »Kalmar»
är några och tjugo år yngre. Bland dess redaktörer märkas Carl Geete och
lektor Oscar Swahn, som på 1870-talet vid sidan av sin lärargärning
utvecklade en livlig journalistisk verksamhet.
Sedan 1807 hade »Jönköpings tidning» och periodvis andra med den
försett hovrättsstaden med nyheter. Hovrättens tjänstemän och lärarna vid
läroverket hade avlöst varandra som redaktörer och medarbetare.
Boktryckaren, »gamle Lundström i Jönköping» — vi minnas honom från
Viktor Rydbergs »Träsnittet i psalmboken» — var icke utan inflytande på
tidningens hållning i liberal anda. Men sin första journalistiskt väl
tillgodosedda tidning fick samhället först 1879, då greve Carl Gustaf Wrangel
trädde i spetsen för det nystartade »Smålands allehanda». Wrangel var en
kvick karl och förde en vass penna. Hans krönikor gjorde furor i samhället.
Mot en sådan chock kunde »Jönköpings tidning» inte hålla stånd, utan
sträckte vapen. Wrangel drogs efter några år till Stockholm som
medarbetare i »Dagens nyheter» — längre fram utrikesredaktör i »Svenska
dagbladet» — men hans efterträdare v. häradshövding B. J. G. Arvidson
upprätthöll traditionerna och Rudolf Björkman efter honom.
Smålands tidningsstad framför andra under senare delen av 1800-talet
blev emellertid Växjö, där Sigurd (Alfred Hedenstierna) gav ut
»Smålandsposten» och med sina krönikor eller kaleidoskop, som han kallade dem, och
folklivsberättelser gladde folk i hela landet när han sedan samlade dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
