Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidningspressens kraftiga utveckling. Av Valfrid Spångberg - Illustrerade tidningar och skämtblad - Pressens tillväxt och maktställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till battongerna, men tog för bättre verkans skull brandsprutorna till hjälp
och överspolade folk med vatten. Allmänheten ansåg polisen ha brukat
större våld, än nöden krävde och dess befogenhet tillstadde, och det senare
var också justitiekanslerns mening. Schultz gjorde händelsen till ämne för
en versifierad skildring, som kallades »Konstapel Batongs sägner» och var
en parodi på »Fänrik Stål», genomförd med säker konst. Med förtjusning
lästes — och sjöngos — sådana dråpliga stycken som »Borgarbjörnamas
marsch», »Grandels» (d. v. s. överståthållare Bildt), »Bödeln vid sprutan»
(polismästaren Wallenberg som införde sprutmetoden), o. s. v. Av den
förstnämnda må början citeras:
»Söner av en far, som blött
Med vatten torg och gator, gränder, Norrmalms slätter, Söders kullar
Än har armens kraft ej dött,
Än kan med gubbars blod vårt vapen färgas rött.»
Schultz’ vittra alstring utgavs senare i en volym, kallad »Värjhugg och
nålsting». »Konstapel Batongs sägner» var hans tyngsta hugg. Efter Schultz’
död (1869) förde tidningen med Frans Hodell som redaktör en oförarglig
tillvaro, tills den på 1890-talet övertogs av Hugo Vallentin, som gjorde den
till en radikal stridsskrift. Sedan 1901 är Hasse Zetterström dess redaktör,
numera tillsammans med Albert Engström, som skurit lagrar på »Strix»
och vilken även tidigare medarbetat där, liksom flertalet av de tecknare,
som verkat under hans Strix-tid.
PRESSENS TILLVÄXT OCH MAKTSTÄLLNING.
Det svenska tidningsväsendets uppsving under halvseklet 1830—80
betingades ekonomiskt av det allmänna uppsvinget i landet, bergsbrukets
förkovran, skogsindustriens landvinningar och industriens insteg i allmänhet
i samband med näringslivets frigörelse från skråtvång och annat, som
dittills lagt hinder i vägen för dess växt. Kulturellt sammanföll det med
läskunnighetens utbredning särskilt efter införandet av den obligatoriska
folkundervisningen. Legalt hänförde det sig till den med framgång genomförda
kampen mot indragningsmakten, som gjort tidningsutgivningen otrygg vid
fritt val, utan vilket den stod sig slätt. Först med den 1812 till namnet
införda tryckfrihetens genomförande även till gagnet fingo tidningarna luft
under vingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
