Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från ångans genombrottsår i värt land — en invigningshögtidlighet på Västra
stambanan vid Töreboda i Västergötland, dit banan sträcktes 1859. Tåget med det lilla
läng-halsade lokel och sex vagnar har rullat in på den flaggsmyckade stationen och till vänster
bolmar röken ur ångarna pä Göta kanal. — Träsnitt i »Illustrerad tidning» 1859.
ÅNGMASKINEN.
AV TORE HELLEBERG.
Engelsmannen James Watts uppfinning av ångmaskinen på 1770-talet
kan med fog sägas bilda en av de betydelsefullaste epokerna i den
civiliserade mänsklighetens historia. Denna händelse utgör inledningen till ett
nytt tidevarv, som i mera inskränkt bemärkelse kan benämnas ångans
tidevarv men som, om man ser händelsen som bakgrunden för den efterföljande
och alltjämt fortgående utvecklingen inom det maskinella området, kanske
rätteligen bör i utvidgad bemärkelse kallas för maskinåldern. Watts
uppfinning betecknas såsom »den moderna ångmaskinen», och denna
beteckning är fullt motiverad, i beaktande av att de konstruktioner, som
uppfinnaren skapade, i väsentliga detaljer fortfarande tillämpas inom
ång-maskinstekniken.
Vi ha tidigare i band 6 läst om de försök att använda vattenånga för
maskindrift, som gjordes redan under 1700-talets tidigare hälft av bl. a.
vår landsman Mårten Triewald. Den maskin, som denne år 1728 utförde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
