Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
James Watts egenhändiga ritning av dr 1793 till ångmaskin för roterande rörelse hade
ovanstående utseende. Till vänster visas en genomskärning av ångpannan — utförd
enligt den dåtida förhärskande s. k. kofferttypen (jfr bild å sid. 285 i band 8) — samt av
ångmaskinens cylinder och den därunder uppställda kondensorn. Till höger visas en
yttervy av ångmaskinen med cylindern och det till densamma anslutna slidskdpet för
ångans fördelning till cylinderns båda sidor, kondensatorn, havarmen för kraftens
överföring samt vevmekanismen och svänghjulet.
mängd, som i varje ögonblick krävdes för upprätthållande av effekten vid
konstant varvtal. Kondensorn utfördes av Watt enligt
ytkondenserings-principen, d. v. s. ångan från maskinen fick kondensera på ytterytan av ett
rörsystem, som invändigt genomströmmades av kylvattnet.
Watts grundläggande konstruktioner blevo enahärskande inom
ångték-niken under hundra år framåt, och först mot slutet av 1800-talet inträffade
något nytt, som förde ångans användning som drivkraft framåt efter nya
banor. Detta nya var vår landsman G. De Lavals uppfinning av ångturbinen.
Varuti bestod då den Wattska maskinens överlägsenhet framför de
tidigare maskinerna? Vid besvarandet av denna fråga må i första hand beaktas,
att enbart ångans dubbelverkan på kolven medförde, att den i cylindern
genererade effekten kunde fördubblas. Vidare medförde det förhållandet,
att cylindern gjordes helt sluten, att den yttre atmosfärens tryck icke längre
fick någon inverkan på kolvens rörelse. Det blev därför möjligt att för ång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
