Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångmaskinen. Av Tore Helleberg - Samuel Owen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stenkolsgruvorna. Snart nog
började även en inhemsk
tillverkning av
ångmaskiner komma i gång. En i
England född mekaniker
och lärjunge till James
Watt, Samuel Owen,
grundade, efter att under
några år hava varit verksam
vid Bergsunds gjuteri i
Stockholm, år 1809 ett eget
gjuteri jämte
maskinverkstad på nuvarande
Myntverkets tomt å
Kungsholmen med bl. a.
ångmaskiner på
tillverkningsprogrammet. Vid den tiden
hade ångmaskinen börjat
användas för
framdrivande av fartyg, s. k.
hjulångare, och Owens
strävan gick särskilt ut på att
framställa dugliga
fartygsmaskiner (se vidare
bd 8, med Owens porträtt
sid. 278).
 |
| Ett märkligt tekniskt minnesmärke från ångans första epok i vårt land är den för tidens förhållanden tämligen gigantiska ångdrivna pumpmaskin, som av Owen konstruerades för det s. k. Ryds pumpschakt i Höganäs’ gruvor. Trots de tekniska ofullkomligheter, varmed den var behäftad, var den i oavbruten drift i 60 år. Den mer än 100-åriga maskinen (ovan) kom 1935 till Tekniska museet. — Bilden nedan visar en modell av Samuel Owens stora pumpaggregat i Höganäs. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
