Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kolsgruvorna. Snart nog
började även en inhemsk
tillverkning av
ångmaskiner komma i gång. En i
England född mekaniker
och lärjunge till James
Watt, Samuel Owen,
grundade, efter att under
några år hava varit verksam
vid Bergsunds gjuteri i
Stockholm, år 1809 ett eget
gjuteri jämte
maskinverk-stad på nuvarande
Myntverkets tomt å
Kungsholmen med hl. a.
ångmaskiner på
tillverkningsprogrammet. Vid den tiden
hade ångmaskinen börjat
användas för
framdrivande av fartyg, s. k.
hjulångare, och Owens
strävan gick särskilt ut på att
framställa dugliga
far-tygsmaskiner (se vidare
bd 8, med Owens porträtt
sid. 278).
Det första mera
bekanta ångfartyget, som
lämnade Owens verkstad,
var en liten hjulångare
»Amphitrite». Denna
företog år 1818 turer längs
Mälarens kuster och året
därpå även ute i saltsjön,
överallt väckte ångaren
stort uppseende såsom en
intressant sevärdhet. Man
Ett märkligt tekniskt minnesmärke från ångans första
epok i vårt land är den för tidens förhållanden
tämligen gigantiska ångdrivna pumpmaskin, som av Omen
konstruerades för det s. k. Ityds pumpschakt i
Höganäs’ gruvor. Trots de tekniska ofullkomligheter, varmed
den var behäftad, var den i oavbruten drift i 60 dr.
Den mer än 100-åriga maskinen (ovan) kom 1935 till
Tekniska museet. — Bilden nedan visar en modell av
Samuel Omens stora pumpaggregat i Höganäs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
