Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ångmaskinen. Av Tore Helleberg
- Bröderna Carlsund
- Lokomotivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varje sommar sina regelbundna turer på Mälaren. Sannolikt är det dock
icke mycket kvar av den ursprungliga båten.
På O. E. Carlsunds initiativ upptog Motala verkstad år 1861 tillverkning
av ånglokomotiv. Denna verksamhet avbröts emellertid redan efter tre år
för att sedan åter komma i gång först under senare delen av 1870-talet,
d. v. s. åtskilliga år efter det att Carlsund lämnat sin befattning som
verkstadens chef.
 |
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Ett roande exempel på hur ångkraften i början av
dess utnyttjande i vårt land betraktades som en prima sensation var de ångdrivna
karuseller, som på 18i0-talet räknades till nöjesparksattraktionerna i huvudstaden.
Ångvagnar och ångomnibusar, t. o. m. sådana som gingo på »vanlig väg», hade vid mer än ett
tillfälle tidigare i Stockholmspressen omannonserats till allmänt beskådande, men
»ångvagncarousellen» slog alla rekord. Den tycks ha bestått av ett litet lok, som drog
efter sig ett litet tåg av vagnar, i vilka de åkande tagit plats. Någon intensivare »fartens
tjusning» torde de ej ha fått uppleva, men var avsikten att demonstrera ångans kraft, bar
den likväl bud om en ny tid på marsch. På sitt sätt var den ångdrivna karusellen en
föregångare till järnvägen och ett exempel på att en uppfinning (jfr telefoni, grammofon,
radio och elektriskt ljus) ofta börjar som en nöjesattraktion. — Karusellen i
Humlegården i Stockholm på 1840-talet, tillverkad vid F. H. Kockums fabrik i Malmö. Litografi
av C. C. Dahlberg. Kungliga biblioteket. |
 |
Ungefär så såg ett svenskt tåg ut på 1850-talet. — En
bild frän Västra stambanan, av ett av de allra första
järnvägstågen på ingående vid Skansen Lejonet utanför
Göteborg. Kon till höger är inte så oskyldig som hon ser
ut — nötboskapen förorsakade många järnvägsolyckor
de första åren, innan linjerna effektivt avspärrades. |
LOKOMOTIVET.
För framdrivande av rullande fordon kom
ångmaskinen, redan kort tid efter det Watt gjort
sin uppfinning, till användning. Watt
själv uttog för övrigt patent på en
ångvagn, som emellertid aldrig
kom till utförande.
Föregångsmännen till
ångvagnarna eller lokomotiven
finna vi bland Watts
lärjungar i England, och det
moderna ånglokomotivets
uppfinnare anses den
engelske ingenjören George
Stephenson vara. En av
föregångsmännen var
emellertid även vår store
landsman John Ericsson,
som under sin vistelse i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Oct 12 21:33:56 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/9/0198.html