Svenska folket genom tiderna / 9. Vid 1800-talets mitt / 198 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den stora jorddelningsreformen. Av Gösta Berg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Emot ett sådant betraktelsesätt har från sakkunnigt håll åberopats de
stora ekonomiska värden, som vunnos genom utflyttningarna, framför allt
genom nedbringandet av ägoavståndet från brukningscentrum, d. v. s.
gården. Man har funnit, att ett räntabelt jordbruk över huvud icke kan
bedrivas, då ägoavståndet till gården överstiger 2,000 meter. Vid granskning
av en by i Uppland bar en svensk lantmäteriteknisk forskare funnit, att
den besparing i brukningskostnader, som vunnits enbart genom utflyttning
ett avstånd av 280 meter å en brukningslott om 29 hektar, uppgår till
196:— kronor pr år, vilket kapitaliserat efter 4 % ger en vinst av 4,900:—
kronor. »Men vinsten av utflyttningen stannade givetvis icke med
besparingen i brukningskostnader. De nya ägolotterna kunde beredas större
tomtutrymme, varmed följde förbättrade bostadsförhållanden, bättre hygien, en
högst betydligt förbättrad grannsämja, ökad brandsäkerhet, möjligheter till
rationell gödselvård o. s. v. Den minskning av ägoavstånden, som följde
med utflyttningen, gjorde det möjligt att bättre utnyttja uppehållsväder
under den i våra nejder ofta opålitliga bärgningstiden, och speciellt betydde
minskningen av avstånden mellan ladugård och betesmark åtskilligt för
boskapsskötselns ekonomi. Möjligheten till utflyttning medgav även en
enklare och över huvud taget förmånligare skiftesläggning.» (Bertil Lindkvist.)

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Frans Lindberg, den originelle bondemålaren i Smedstorp i Skåne, har här på grundval av självsyn och muntlig tradition målat en byastämma i en sydostskånsk by före skiftet. Åldermannen blåser i hornet, och från olika håll komma byamännen till samling vid byastenen. — Skiftet upplöste den gamla byorganisationen. De nya signalerna till samling kommo först med lantbrukets moderna föreningsrörelse. Denna hör dock till en senare tid, än vad föreliggande band av verket avser att skildra. Akvarell, daterad 1935. Kulturhistoriska museet, Lund.

Sådant är alltså laga skiftets eftermäle inför eftervärldens dom. Också
inför samtiden har reformen säkerligen framstått i olika dagrar. Men ute
bland bönderna övervägde den gången helt naturligt de kritiska
synpunkterna. Vi äga inte många autentiska skildringar, som belysa folkmeningen.
En av dem må emellertid här till sist anföras:

»Ett ögonvittne beskrifver en enskifteskonferens från den tiden på
ungefär följande sätt. Vanligen valdes höst eller vår, då marken var bar och
dagen kort, till sådan förrättning. En delägare hade sökt enskifte.
Delägare, gode män och publika ombud voro samlade. Efter slutad
ägogradering och besigtning af byggnader och plantering återkommer hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>