Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammal bondetradition och ny tid. Av Sigfrid Svensson - Jordbruket rationaliseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s/4 av Uppsalalänets åkerareal fortfarande vara
brukade i tvåskifte. Från Örebro län
rapporteras däremot för perioden 1871—75, att »på
allt flera ställen två- och treskiftesbruken
småningom förändrats till växelbruk». Och från
Blekinge 1876—80: »I kustbygden och till en
del även i mellanbygden börjar även hos de
mindre jordbrukarna ett mer eller mindre
fullständigt växelbruk med periodiskt
återkommande artificiella gräsvallar att allt mera
undantränga det gamla treskiftesbruket».
Dränering och konstgödsling av jorden voro
också nyheter, som nära hörde samman med den
Från lantbruksmölel i Bollnäs
1880: »God dag, Olle! År du
också här?» — »Visst faen ä’
ja hår, sum ä’ prisdomare för
maskinerna; men ta mej faen ja
förschtår någe åf’et, inte sd
myttje sum så härh (Stor gest
med händerna.) — »iVd, men
det är väl någon mer än du,
som är prisdomare över
maskinavdelningen?» — »Ja, den
där!» (Pekar på en annan
bonde.) »Men han begriper inte så
myttje sum ja!» — Träsnittet
och texten äro hämtade ur
»Sön-dags-Nisse» (1880).
rationella form av jordbruk, som
cirkulations-bruket innebar.
Införandet av en ordnad växtföljd hade
icke minst sin orsak i foderväxtodlingen, och
denna i sin tur betingades av
boskapsskötselns omläggning. Från Östergötland säges
i landshövdingeberättelsen för perioden 1851
—55, att brännvinsbränningens
avskaffande nödvändiggjorde för jordbrukarna att
skaffa sig ett naturligare och kraftigare
vinterfoder än dranken, varför man påbörjat
odling av foderväxter och rotfrukter. »Dess
ordnande till ett verkligt växelbruk», säger landshövdingen, »kan
numera ej länge dröja». Boskapsskötselns modernisering fördröjdes dock
genom böndernas starka konservatism i fråga om mjölkhushållningen.
Ännu för perioden 1876—80 omtalas från Dalarna, att »nötkreaturen an-
ses beklagligtvis ännu mångenstädes såsom ett nödvändigt ont, varmed
man måste dragas för att få gödsel till jorden». Som en första betingelse
för en rationalisering gällde det att kunna ordna
avsättningsmöjligheterna för mjölkprodukterna. Hushållningssällskapen bedrevo på
1860-lalet en ivrig verksamhet för åstadkommandet av mejerier. I
propagandan för sådana utgjorde kampen mot fäbodväsendet ett viktigt led:
»Fäbodväsendet är därför på de orter, där detta bibehålies, ett väsentligt
hinder icke endast för en ändamålsenlig ladugårdsskötsels bedrivande utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
