Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omtalade sammanträdet i Falun, från bonden till de nya trafikbolagens
aktieägare. Men samtidigt slogo också de förutsägelser in, som bebådat, att
de nya förhållandena skulle tvinga lantmannen till en koncentration till sitt
huvudyrke. Kommande årtionden skulle visa, att denna process icke var
utan sina mödor och stora risker. Att den nu överhuvudtaget var möjlig
sammanhängde med lantbrukets nya resurser. Orsak och verkan i det som
skapade den nya tiden ligga flätade i varandra och gå icke att nysta upp i
en enkel tråd.
DEN NYA TIDEN EJ ENBART GOD.
Den gamla tiden var icke enbart ond, den nya icke enbart god. Den gamla
bondetraditionen kunde icke i allt jämställas med efterblivenhet, de nya
sederna och metoderna voro icke alltid detsamma som framsteg. Det gamla
självhushållet representerade icke enbart låg levnadsstandard eller
undernäring, de nya penningtillgångarna skapade icke enbart lycka och
bekym-merslöshet.
»Mången bonde uppoffrar allt, för att kunna leva och synas såsom en
herreman», säges det från Kalmar län 1848—50.
Landshövdingeberättelser-nas uppgifter om den tilltagande lyxen på landsbygden äro tydligen
åtskilligt tendentiösa, men kvar står dock, att klyftan mellan stadens och
landsbygdens levnadsstandard
kraftigt utjämnades vid
mitten av 1800-talet och
»Hypoteksvagn» i Tomelilla byagård, Skåne. Lättheten
för bönderna att i den nya tidens banker skaffa sig
pengar till lyx har gett anledning till den ironiska
benämningen »hypoteksvagn», som även är känd från
andra landskap. Den här avbildade vagnen skilde sig frän
äldre fordon genom sina liggfjädrar. — Foto förf. 1927.
Nordiska museet.
made alltför gärna som
ledstjärnor och ideal en
borgerlig livsföring, som
hade föga varken med
himmel eller idéer att
göra. »De förmögne
bönderna depensera mycket
på sin klädsel, åkdon och
framåt. Böndernas
strävan till jämlikhet var
fullt berättigad och
möjliggjordes nu genom de
ökade ekonomiska
resurserna. Men de anam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
