Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammal bondetradition och ny tid. Av Sigfrid Svensson - Den nya tiden ej enbart god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rötning av lin i Delsbo, Hälsingland. Linet har varit den huvudsakligaste utvägen för
Hälsinglands innevånare att få kontanta inkomster, skriver Gävleborgslänets hövding
1834—38. Det har varit på samma sätt i Ångermanland. Men efter 1800-talets mitt gingo
linodlingen och hemslöjden tillbaka här liksom över allt i värt land. Orsakerna voro
främst fabriksprodukternas prisbillighet och arbetslönernas samtidiga stegring. —
Oljemålning av J. W. Wallander, omkring 1860. Nordiska museet.
kerades redan i bostadsförhållandena. Tidigare hade gårdens tjänare
åtminstone vintertid fått dela sovrum med husbondefolket i vardagsstugan.
Nu började en särskild sängkammare komma i bruk för bonden och hans
hustru. »Si förr i tia va dä ett möe bätter förhållande mälla husbönner
och tjänare, när di åt ur samma fat å lå i samma rum» (Mattsson, »I Ydre»).
Förutom forslingen hade framförallt hemslöjden givit det gamla
självhushållet möjligheter att skaffa sig de kontanter, som voro oundgängligt
nödvändiga. Den textila hemslöjden hade upplevat en blomstring på svensk
landsbygd under 1700-talet. Från och med 1800-talets mitt går den i stället
kraftigt tillbaka. Linnevävnaden är i avtagande på grund av den rika
tillgången på billigare bomullsvävnader, säges det t. ex. från Blekinge 1856—
60. Omläggningen av jordbrukets produktion krävde ökad arbetskraft, och
när denna blev dyrbarare, hade man inte råd att ägna sig åt hemslöjd, vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
