Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och i badstuguugnar och
varest de kunde sig
intränga, funnos döda
människor, så att det, Gud
bättre, därmed var nog
att göra, dem till
kyrkogården förhjälpa, ehuru
väl hundar många av de
dödas kroppar uppåto.
Barnen svulto ihjäl på
sina mödrars bröst, ty de
hade intet att giva dem
att äta. Många
kvinns-såväl som manspersoner,
unga och gamla,
nödgades i hungern gå till att
stjäla, att ingen kunde
behålla sina gåvor, varken
inom eller utom lås.
Byggdes ock galgar i vart
härad och hängdes fulla».
— Denna skildring av
svälten under en särskilt
svår hungerperiod hänför
sig till en bestämd trakt
av Västergötland, men
förhållandena voro likar-
Varken kniv eller gaffel användes i vardagslag vid
allmogens måltider i äldre tid i vårt land. Potatis
exempelvis skalades i regel med fingrarna — behövdes eggverktgg,
för sönderdelning av segt kött o. dyl., hade man ju
täljkniven i fickan; ovanan vid gaffeln, som på 1800-talet
blev »nymodern», illustreras av talesättet, att den nog var
bra, »men en får akta ögonen». Ur gröt-, välling- eller
mjölkfatet dt o alla gemensamt — särskilda tallrikar
kom-mo ej i fråga; duk förekom ej. — På bilden, ett foto ur
Nils Keylands omfattande skildring av svensk
allmogekost och mdltidsvana, ser man spisning av »nåvgröt» och
stekt fläsk i en värmländsk rökstuga. De bägge ätande
doppa grötbitarna i flåskpannans flott, och för varje
munsbit gröt biter man ett stycke av fläsket, som hålles i
andra handen. Efterrätten består av mjölk ur det
svarvade träfatet.
tade på andra håll. Den
jämtländske folklivsskildraren P. V. Enström, som genomgått kyrko- och
domböcker frå ntiden 1647—1811, har i sina publicerade anteckningar ett
kapitel med den korta rubriken Svält. Är 1678 var ett mål före i Revsund
om en bonde, som varit ute på färdeväg och låg död på släden, då hästen
kom med denna till gården. Nämnden intygade, att inte bara denne bonde
utan även flera andra personer under året dött av svält. Året efter »det
stora svartåret» 1696 släpades en jämtländsk bondkvinna till tinget och
anklagades för att hon stulit några ax på grannens åker — det var
naturligtvis endast under nödår, som det gjordes rättssak av en dylik obetydlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
