- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 9. Vid 1800-talets mitt /
287

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En stockholmsk balsalsinteriör från 1830. Handteckning av Hjalmar Mörner. Privat ägo.

lernas utseende och placering i morfaderns hem, för den ringa årliga
sockeråtgången, för nedärvda underliga dryckeskärl och deras användning,
för snittet på Växjögymnasisternas »kappor» och skolagans olika former
m. m. Liksom göterna förhärligar han gammalsvensk enkelhet och
härdighet, men han skriver sin lovsång utan deras patetiska överdrifter,
nyktert, sakligt (se f. ö. bd 8, sid. 274 f.).

För yngre skribenter, som behövde lösgöra sig från romantikens
förkonstlade stil, var Ödmann ett nyttigt föredöme. Hur snabbt hans exempel
verkade, visar en bok av den ovan nämnde Dahlgren. Denne hade just
påbörjat en roman med starkt självbiografiska inslag, »Nahum Fredrik
Bergströms krönika» (1830—31), och hade redan prövat på att ge bilder ur sin
barndoms skolliv -— i Linköping — när han gjorde bekantskap med
Öd-manns »Hågkomster». Skildra åskådligt kunde han redan förut, det visar
till exempel en flera sidor lång inventering av en skolpojksgarderob i
romanens första del. Men han stofferade då ut sina fakta med falskt
humoristiska reflexioner, som förta verklighetsintrycket. Först hos ödmann lärde
han sig att återge verkligheten utan choser. Läsaren känner doften av
ny-gräddade pannkakor och får aktning för en »enögd och rödbrusig»
skol-pojksmamma.

E. G. GEIJER, EN FÖREGÅNGSMAN.

Det rikaste av 1830-talets memoarverk är E. G. Geijers »Minnen» (1834)
(porträtt och andra bilder se bd 8, sid. 136, 340; 184, 185). Dess första,
underbart friska sidor skildra värmländskt herrgårds- och bruksliv under
hans barndom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/9/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free