Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgerlig berättarkonst. Av Victor Svanberg - C. J. L. Almquists verklighetsskildring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångbåten lägger till vid Strängnäs’ brygga ■—- några dr tidigare var Sara Videbeck i
Alm-quists »Det går an» bland passagerarna. — Laverad tuschteckning av Kilian Zoll i
skissbok. Kulturhistoriska museet, Lund.
en del träffat rätt, men säkert är, att hans idealisering av allmogen framför
allt beror på att han såg den utifrån. Fast han ville bli bonde, blev han det
aldrig, utan han förblev stadsbon, som svärmar för »landets» ljusa sidor
och bagatelliserar de mörka. Han är däri typisk för sin tid, för borgarens
tidsskede i samhällsliv och diktning.
Borgerligt liv har Almquist valt till miljö, när han ville ge konstnärlig
form åt de problem, som upptogo — och söndersleto — honom under de
år, då han blev liberal. »Det går an», 1839, gav uttryck åt hans förtvivlan
över att vara för livet förenad med en kvinna, som han, för sent, funnit sig
inte passa samman med. Boken var ett maskerat men otvetydigt anfall på
det oupplösliga, av vigsel helgade äktenskapet. Angreppet lägges i munnen
på glasmästaredottern Sara Videbeck. På resa med ångbåt och skjuts från
Stockholm till sin hemstad Lidköping förälskar sig Sara i en reskamrat,
sergeanten Albert, och inleder en förbindelse med honom. Hon vill
fortsätta samlivet, men hon vill inte gifta sig. Hennes föräldrars äktenskap var
olyckligt, ett helvete, säger Sara, och modern lever kvar som en fysiskt och
moraliskt bruten människa. Sara vill inte riskera ett öde som moderns.
Albert häpnar över hennes djärvhet, men den lilla viljestarka kvinnan
segrar. Hon tänker lägga om den rörelse, hon länge drivit i moderns namn,
han skall fortsätta att resa omkring som inspektör över adliga gods, han
skall hälsa på henne då och då, och när han bor i hennes hus, skall han
bo i ett par rum för sig. På det sättet, menar Sara, kommer deras kärlek att
hållas bättre vid liv, än om de jämt bodde samman och nöttes mot
varandra. — Man har kallat Saras karaktär konstruerad, och givetvis är hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
