Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studenten. Av Otto Sylwan - Studentlivets betydelse. Studentens sociala ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättning, som blev en karakteristisk skuggsida i svenskt studentliv.
»Glun-ten» höll sig till privatdiskontörer; men uti artiklar i Aftonbladet 1851
framdrages den lånerörelse, som bedrevs av Målarbanken och Sparbanken
i Uppsala; den förra hade till 150 studenter föregående år lämnat 49,000 rdr
b:o, och utsökningsmål hade förekommit för 14,500 rdr rgs. Detta senare
var nog en mera övergående företeelse, ty bankerna fortsatte rörelsen, och
det lär inte varit blott av medlidande med studenterna. Bankerna torde icke
ha förlorat därpå. Krediten måste hållas uppe, kamraterna ansträngde sig
till det yttersta. Ännu på åttiotalet hette det, att man på ett enkelt
medikofil-betyg utan svårighet fick lån på 10,000 kr. eller mera, och läkarna klarade
nog lätt sina skulder på den tiden, konkurrensen var ej svår. Mången
skol-karl däremot fick hela sitt liv dras med skulder från det glada
ungdomslivet — egna och andras.
För att få en riktig uppfattning av studentens nyvunna ställning i den
allmänna opinionen måste vi emellertid se djupare och gå tillbaka till tiden
kring sekelskiftet, då de nya stora andliga strömningarna bröto in hos oss,
den tyska idealismen, romantiken, nyhumanismen. Vid den sistnämnda må vi
något stanna. Sitt namn hade nyhumanismen fått från den riktning, som
under medeltidens slutfas fordrade en återgång till ett fördjupat studium
av antiken. Renässansen har länge fattats som väsentligen kritisk och
realistisk, för nyare forskning ter den sig vida rikare facetterad. Den rymde
även en stark klassisk tendens, som fick sin fulla utveckling i det franska
stora seklet, 1600-talet. Till denna klassicism kan man anknyta
nyhumanismen, men det måste då betonas, att dess syfte innebar en förnyelse av
antikstudiet. Latinet stod kvar som lärdomens förnäma språk, men nu var
det ett latin efter strängare fordringar, och än viktigare var, att
nyhumanisterna icke nöjde sig med romarna, med Horatius, Vergilius och
Cicero, de dyrkade främst Homerus och Sofokles och Platon. Yttre
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Ågatorna med Nybron i Uppsala 1870: i hörnet av
Drottninggatan och Västra Ågatan låg, som texten berättar, »Haakens hörn, mycket
bekant i Uppsalas inre historia. I anseende till den livliga penningeomsättning, som
försiggår der utanför, kallas det stundom stadens börs, ehuru man måste medge, att
omsättningen ej är av fullt affärsmässig art. Pä samma hörn bruka telegram anslås, när
det är oroligt i Europa» — det modernare namnet »politiska knuten» har alltså gamla
förutsättningar. På andra sidan ån milt emot låg Lundequistska bokhandeln, numera
flyttad tvärs över Drottninggatan till det hus, där det gamla »Taddis» ännu in på 1890-talet
hade sin lokal. — Litografi av A. Nay 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
