Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studenten. Av Otto Sylwan - Idealitet och esteticism - Studentlivets organisation och dess symboler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
före att den är det friaste, det minst inskränkta af tid och rum. Tidsåldrar
sammandrager den till ett nu, den fyller allt rum. Intet ingifver derföre så
mycket mod, som den. De segrar menskligheten vunnit har den idéen att
tacka för. Erfarenheten vet nog af dess makt, men den har fått räkna med
liden och mäta upp rummet. Den måste alltså i båda finna inskränkningar.
Den tid är lycklig, som fattar idén, och som tillika är rik på erfarenhet...
Ett ibland dess [idéns] yppersta namn är kärlek, ett underordnadt är
förening, såsom utvisande sättet, hvarpå den förra kan inrymmas eller
verk-liggöras.» Efter en hyllning till »ångkraften i verkstäderna och på hafven,
telegrapherna på ledningen [de optiska]» och andra tecken på »tidens
fort-skyndande utveckling» till förkovran och förädling, kan man slutligen
komma fram till saken.
Tankegången är i grunden ej ny. I gamla dagar blev Vår Herre
åberopad och anropad i alla livets förhållanden, nu inträdde idén på hans plats.
Skillnaden är egentligen den, att Vår Herre var tillgänglig för vem som
helst, var avgjort demokrat, idéen däremot fattas blott av de utvalda, är
avgjort aristokratisk.
Ideologier äro religioner — det har vår tid till övermått erfarit. Idéen
inger mod, som vi hörde. Att arbeta uti idéens tjänst, att känna sin uppgift,
gav hållning åt livsförelsen, eldade sinnet, stärkte självkänslan. Chr.
Winter förkunnade det i refrängen till den sång, varmed han firade den danska
Studenterforeningens instiftande:
»Herrer vi ere i Åndernes Rige.
Vor er den Stamme som evig skal stå ...»
Så sturska vågade inte de svenska studentskalderna bete sig, men det är i
liknande anda Johan Nybom i sin »Fansång» talar till »ljusets riddarvakt»
och Topelius sjunger:
»Vi åro andens fria folk, I dag densamma som i går,
som, stolt att vara ljusets tolk, densamma efter tusen år,
skall evigt kämpa för dess rätt, orubblig står vår unga vakt
kring världen sprida det. som själva ljusets makt.»
STUDENTLIVETS ORGANISATION OCH DESS SYMROLER.
Det är på tiden att tala om den organisation av studenterna och
studentlivet, som skymtat i det föregående. Hos oss bestodo »nationerna»,
grundade på medeltida traditioner, som alltjämt upprätthöllos av helt prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
