Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturförteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lindholmen—Motala» (1922). — »Minnesskrift vid Stockholms ångslupsaktiebolags 50-årsjubileum
år 1913» (1913). — »Skånska ingenjörsklubben 1887—1937» (1938). — »Södra Sveriges
ångpanneförening 1895—1935» (1935). — »Teknisk tidskrift. Skeppsbyggnadskonst»
(1934).
DEN STORA JORDDELNINGSREFORMEN.
J. Frödin, »Den nord- och mellansvenska byns organisationsformer och upplösning»
(i »Instituttet for sammenlignende kulturforskning», Ser. A, 15 = »Bidrag till
bondesamfundets historie», 2, 1933). — C. C. Halling, »Minnen» (i »Samlingar utg. för de
skånska landskapens historiska och arkeologiska förening», 7—9, 1877—80). — B. Lindkvist,
»En folklivsforskare om skiftesväsendet» (i »Svensk lantmäteritidskrift», 1935). — A.
Montgomery, »Industrialismens genombrott i Sverige» (1931). — »Svenska lantmäteriet
1828—1928» (1—3, 1928). — C. G. Weibull, »Skånska jordbrukets historia intill
1800-talets början» (i »Skrifter utg. av de skånska hushållningssällskapen vid deras
100-årsjubileum 1914», 1: 1, 1923).
GAMMAL BONDETRADITION OCH NY TID.
Framställningen är i huvudsak byggd på »Kungl. Maj:ts befallningshavandes
femårsberättelser» (i »Bidrag till Sveriges officiella statistik») för tiden 1848—80. — Viktiga
översiktsarbeten inom olika sidor av ämnet äro: S. Erixon, »Skultuna bruks historia»
(1—2, 1921—35). — H. Juhlin-Dannfelt, »Kungl. lantbruksakademien 1813—1912» (1913).
— A. Montgomery, »Industrialismens genombrott i Sverige» (1931). — E. Sommarin,
»Det skånska jordbrukets ekonomiska utveckling 1801—1914» (i »Skrifter utg. av de
skånska hushållningssällskapen med anledning av deras 100-årsjubileum 1914», 9: 1—3,
1917—39). — N. Wohlin, »Faran af bondeklassens undergräfvande» (i
»Emigrationsutredningen», bil. 10, 1910). — Ur liknande synpunkter som i föreliggande uppsats är ämnet
kortfattat behandlat i G. Berg, »Artur Hazelius» (i »Natur och kultur», 120, 1933). —
Förändringarna inom dräktskicket behandlas i S. Svensson, »Från folkdräkt till
konfektionskostym» (i »Fataburen», 1931). — I den topografiska litteraturen lämnas
mångenstädes belysande skildringar av 1800-talets genombrottstid. Citerade äro: »Beskrifning
öfver provinsen Dalarne», red. af F. R. Arosenius» (1—4, 1862—68). — M. Axelson,
»Vesterdalarne» (1855). — N. G. Bruzelius, »Allmogelifvet i Ingelstads härad i Skåne» (1876,
2:a uppl. 1930). — Malin Mattsson, »I Ydre på 1800-talet» (1932). — E. Modin, »Gamla
Tåsjö» (ny uppl. 1938). — »Byskomakaren Jonas Stolts minnen» (i »Kalmar läns
fornminnesförenings meddelanden», 1935, nytryck). — Viktiga källor för hithörande
förhållanden i olika bygder utgöra hushållningssällskapens publikationer samt de av
lantmätare upprättade sockenbeskrivningarna från 1800-talets mitt, som finnas i
Lantmäteristyrelsens arkiv.
GODA ÅR OCH NÖDÅR.
E. Ekman, »Undersökning om årswäxtens förhållande, och i synnerhet misswäxtåren
i Swerige från år 1523 till 1781» (i »Samling af rön och afhandlingar, rörande
Landtbruket», utg. af Kongl. Wet. Acad. T. 4, 1783). — »Emigrationsutredningen.
Betänkande med bilagor» (1908—14). — H. Geijer, »Minnen av klenår i en jämtländsk
fjällby» (i »Jämten», 1916). — J. Hellstenius, »Skördarna i Sverige och deras verkningar»
(i »Statistisk tidskrift», 1871). — N. Keyland, »Svensk allmogekost» (1919). — A.
Montgomery, »Industrialismens genombrott» (1931). — [J. J. S. Wellhagen,] »Anno
sextioåtta. Skildringar från nödåret 1868—69 av J. Severin-Andersson» (1920).
BORGERLIG BERÄTTARKONST.
H. Schück och K. Warburg, »Illustrerad svensk litteraturhistoria» (3 omarb. uppl.,
D. 6, 1930). — Av monografier kunna för de här behandlade författarna nämnas:
F. Böök, »Fredrik Cederborgh. Minnesteckning» (1925). — O. Holmberg, »C. J. L.
Almqvist. Från Amorina till Colombine» (1922). — E. A. Karlfeldt, »Carl Fredrik
Dahlgren. En bild ur svensk romantik för hundra år sedan» (1924). — A. Kjellén, »Emilie
Flygare Carlén. En litteraturhistorisk studie» (1932). — M. Lamm, »August Blanche
som Stockholmsskildrare» (1931). — S[ophie] L[eijonhufvud] Adlersparre och Sigrid
Leijonhufvud, »Fredrika Bremer. Biografisk studie» (1—2, 1896). — Barbro Nelson,
»Sophie von Knorring» (1927). — H. Olsson, »Carl Jonas Love Almquist till 1836»
(1937). — O. Sylwan, »Oscar Patrick Sturzen-Becker. Hans levnad och författarskap»
(i »Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola», N. F. 16, 1919). —
A. Werin, »C. J. L. Almquist. Realisten och liberalen» (1923).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
