- Project Runeberg -  Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider / Fjerde Bandet /
64

(1834-1854) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slagen. Hennes död betraktades lika med eii
martyrs, ty underverk bevittnade hennes martyrdöd.
Hon blef af Påfven Alexander III upptagen bland
de heligas antal, och år 1164 förrättades hennes
skrinläggning af Sveriges första Erkebiskop
Stepha-nus154, då hennes ben upptogos ur grafven och
under mässor med stor högtidlighet nedlades i ett
skrin, hvilket insattes i en inuti östra muren af
kyrkans norra del beredd, hvälfd öppning, som
ända till den stora branden, som år 1759 öfvergick
staden, ännu var att se och kallades S:t Helenas
graf155. Hennes åminnelse firades med högtidlig
mässa hvarje år den sista dagen i Juli månad. Då
strömmade till Sköfde folk från alla sidor, att
nedlägga sitt offer för den heliga Helena, åkalla henne
och dricka helsa och krafter ur S:t Elins söderut
från staden belägna källa150. Deraf blef orten til—

164) ”A:o 1164 canonizata est sancta Helena ab Alexandro
”Papa 111:0, per Slephanum Archieptscopum Upsaliensem;”
Chronol. Anon. vetI. c. Så äfven Ericus 01., Cåron.j
och Hvilfeld, Bisp. krön.

155) Men redan förut, år 1596, vid Erkebiskop Angmnanni
stränga visit ation omkring riket till utrotande af den
vidskepliga helgonadyrkan och annan katolsk vidskepelse, hade
hennes ben åter blifvit nedgräfda, och helgonskrinet
söuderbru-tet eller till annat ändamål användt.

156) Denna har varit öfverbygd med ett kapell, kalladt S:t
Elins kapell, hvars väggar och gaflar ännu slodo qvar
1759, men nedbrötos de följande åren, dia stenen affördes
till stadskyrkans byggnad; kapellet var bestämdt dels att
vara ett skygd för nämnde källa, dels att tjena de vägfarande
till andakisställe. Erkebiskop Angermannus lät vid sin
vi-sitalion igenfylla källan med jord och stenar; men hon har
sedan banat sig en annan väg och erbjuder ån du ett
bal-samiskt vatten; Lindskog, I. c. I Götenedssocken, på
Gö-teneds gårde, inemot Vesterby gård, har varit en annan
springkälla, äfven kallad S:t Elins kålla, efter sägnen oppsprungen
på samma ställe, da* hon blef öfverfallen och hennes blod
flöt; man har der funnit gamla penniugar, som blifvit
der-städes offrade; denna källa har i sednare tider äfven blifvit
igenfyld, men sedan ett stycke derifrån letat sig en
annan våg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:07:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkhi/4/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free