- Project Runeberg -  Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider / Fjerde Bandet /
122

(1834-1854) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

reda det verkliga förhällandet härmed, är genom
torftigheten af källorna för denna tid nu mer
näpp-ligen möjligt. Sannolikt hafva Östgöterna af kärlek
till Sverkerska ätten, som både var uppsprungen
från dem och hos dem äfven, såsom det synes,
haft sitt hufvudsäte, velat tillförsäkra densamma
arfsrätten till konungadömet och således redan
under Sverkers lifstid korat hans son till
efterträdare311; något sådant har kanske äfven just varit det,
som föranledt brytningen mellan dem och Svearne,
så att de sistnämnde vändt sig bort från Sverker
och hans ätt och tagit till Konung Erik
Jedvars-son, hvilken sedan vid Sverkers död, på grund af
Svearnes urgamla valrätt, troligen sökt göra
gällande sina konungsliga rättigheter öfver hela riket312, och

”this electum anno Domini MCLH, cum certain sir, S.
Eri-”cum decern annis regnasse, et auno Domini MCLX occisnm;
”unde constat, quod anno Domini MCL sit electus.” —
”Carolus Suerkeri regis filius jam biennio regnaverat, dum S.
”Ericus occidilur.” Ericus 01.

311) Saxo (Lib. XIV) gör Magnus Henriksson till anstiftare
af mordet pa Konung Sverker (”Magnus« qui occulta
regnan-wdi cupiditate servo peragendi facinoris aulor extiteral”).
Man har dock svårt att inse eller upptänka någon grund
der-för, då Sverker efterlemnade söner, och en af dessa redan
var af Östgöterna korad till hans efterträdare. Hvilken
vinning således kunde väl Magnus hafva af Sverkers
undanröd-jande, och huru kunde han’ derigenom tro sig komma till
väldet? Saxo nämner ingenstädes Svearnes Konung Erik;
denne synes för honom varit alldeles obekant; han hade
emellertid hört, alt Sverker blifvit dräpen; han hade äfvenledes
hört, alt Magnus undanröjt en Konung, och då Saxo nu icke
kände någon Konung i Sverige denna tid annan än Sverker,
så uppkom deraf naturligt, all Magnus hos honom
framstäl-les såsom upphofvel till dråpet å Sverker, och
bevekelsegrun-den, att del skedde af begäret att komma till konungadömet
(”cupidilale regnandi”), bestyrker ännu mer förvillelsen hos
Saxo, ty sådan var hos Magnus beveketsegrunden till Eriks
undanrödjande, men aldrig kunde han genom Sverkers
ur-vägenrödjande bana sig väg till konungadömet, eller ens
bereda sig någon fördel deraf.

312) Ej blolt hvad i den gamla Svenska Legenden (Script.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:07:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkhi/4/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free