Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock en af rikets vigtigaste städer. Såsom vaggan
för det Ryska väldet och genoru sin handel den
mäktigaste stad, reste det sitt hufvud öfver rikets
alla öfriga städer och ville äfven i formen af sin
författning icke stå på lika fot med dem. Det låg
hos Novgoroderna en tidigt till sjelfrådighet
sträf-vande anda. Jaroslav, att både försona en af
honom mot dem begången missgerning och derjemte
vinna deras tillgifvenhet, gaf dem ett frihetsbref 325,
som tillförsäkrade dem egna fri- och rättigheter326,
Jaroslavs efterträdare, upptagne af kamp och strider
i södra Ryssland, förlorade den nordliga delen ur
ögonen och lemnade Novgorodernas frihetsbegär
nödig tid att stärka sig. Genom ett klokt och
beslutsamt begagnande af Furstarnes inre strider,
under skydd af det utaf Jaroslav gifna frihetsbrefvet,
utbildade sig med det stigande välståndet genom
vidgad handel Novgorods fria författning till en
äfven i politiskt hänseende betydande och nästan blott
till namnet af det gamla furstehuset beroende
statsmakt. Dess frihet bestod i den möjligast största
inskränkning af furstemakten. Novgoroderna valde
sjelfva sin furste327 och slöto med honom ett
formligt fördrag. Den sålunda valde, af det besvurna
fördraget strängt bundne fursten hade mot viss,
bestämd inkomst sig ålagd en tvåfaldig
förpligtel-se, hvarigenom kretsen äfven utstakades för hans
makt och embetskall,nemligen att försvara det
Novgo-rodska området mot yttre fiender och tillika genom
rättvisans handhafvande upprätthålla den inre
ordningen. I begge dessa hänseenden hade han endast att
325) Omkring år 1020. Ewers, älteste Recht der Russen.
326) Urkunden år nu roer icke i behåll; man vet blott, alt
Novgoroderna beropat sigp på densamma till försvar för sina
fri- och råttigheter.
327) Valet skedde i folkförsamlingen, och den tid, Novgorod
var måktigt och Furslarne svagare, blindo Novgoroderna sig
icke vid något vis6t furstehus, utan valde, hvem dem bäst
syntes.
S*. F. H. 4 Del. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
