Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska konungasöner fly öfver till Danmark och
till Norrige, och åter missnöjda, flyktiga, upproriska
Danska och Norrska ättlingar af konungahusen taga
tillflykt till Sverige. På lika sätt Knut Eriksson
kom från Norrige åter tillbaka, att med väpnad
hand taga sitt fädernerike i besittning, så vända
med den undsättning, de härstädes kunnat förskaffa
re utsände män alt gripa honom; Erling, varnad, flydde till
Veslergötland. Konung Knut, genom budskap och bref
från Norrige underrättad, alt i hans rike uppehöll sig en man,
som gaf sig ut för Konung Magni son och hade för afsigt
att stifta ofred i Norrige, skickade ut män att uppsöka
honom och lät derpå insätta honom i del höga tornet på
Vi-singsö, der han satt en lid bortåt och blef deraf kallad
Erling Stenvägg (Steinveggr); Clausson, Norske
Kon-gers Chron. och Saga Hakonar Sverrissonar m. m., I. c.
Sverres broder Erik, höfvidsman för Konungens hird,
företog omkring år 1186 en härfärd (ill östliga kusterna af
Östersjön, härjade på kusten af Estland, öfvervann invid ön
Gott-land några Sachsiska skepp och log ell stort byte, kom
sedan till Svithiod, infann sig hos Konung Knut, blef af
honom mycket väl mottagen och fick af honom till gåfva ett
långskepp; Sverres S., c. 113. Dessa äro de enda drag,
sagan eller häfden vet omtala af Knut Erikssons välvilja för
Sverre och honom gjord undsättning under den tid, Sverre
kämpade om konungadömel. Erling Stenvägg, sedan han en
tid sutit i tornet på Visingsö, lyckades genom den qvinna,
som bar mal till honom, att förskaffa sig några
klädespersedlar och lakan, hvilka han skar i remsor, band dessa
tillsamman, ned hissade sig derigenom från tornet och kom undan
till Jernbärarland. Konung Håkan, Sverres son och
efterträdare, sände män dit att dräpa honom. De utsända
männen, då de återkoramo, sade sig hafva utfört det gifna
uppdraget. Men kort derefter, sommaren 1203, uppträdde
på marknaden i Skanör en man, som utgaf sig för samma
Erling Stenvägg och sedan äfven blef af Baglerna tagen till
Konung. Filip Simonsson (densamme, som ofvan är nämnd
och fick Sverres och Margaretas dotter Christina till gemål)
var då hans Jarl, och det var efter honom, Filip sjelf blef
Baglernas Konung; Clausson, Norske K. chr.; Saga
Hakonar Sverrissonar m. m. I. c., och Saga Hakonar
Konungs Hakonarsonar (i V:le Tom. af Norrska Konungas.,
Köpenh. uppl.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
