Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot hedningarne och genom sin död för
Christendomens heliga sak försonade sina synder, lofvades
för dessa full förlåtelse, om de eljest ödmjukt
underkastat sig de botöfningar, deras skriftfäder
före-laggt dem 473. De nordiska Konungarne sjelfva,
efter den erfarenhet de inom egna riken hade af
christna lärans inflytelse, sågo i Christendomens
utbredande det verksammaste medel till hämmande
af de alltmer dem oroande sjöröfveriema och
hem-sökelserna af de Estniska, Kuriska och andra med
dem beslägtade stammar på hinsidan af Östersjön.
Deraf man från denna tid finner/härnadsfärder
företagas till de motliggande Östersjöländerna i annan
mening än blott att plundra och härja, emellertid
dock så, att jemte Christendomens utbredande med
dessa härtåg troligen tillika åsyftades, att åter
upp-lifva anspråken på de fordna skattländerna
derstä-des. År 1196, berätta Lifländska krönikor, kom
från Sverige öfver till Estland en flotta med
krigsmakt under anförande af en Jarl474. Jarlens
af-sigt var att styra till Kurland. Men en storm dref
flottan in i Finska viken till kusten af Wirand,
ett af Estlands nordliga landskap. Der stego
Svenskarne i land och foro der härjande fram i
tredagars tid. Då visade Wirländarne sig benägne att
träda i underhandlingar om antagandet af den
christna tron; Jarlen, tillfreds dermed, uppbar skatt
af dem, vände derefter tillbaka till sina skepp och
473) Dipl. Sv., N:o 55. Den påQiga bullan är utfärdad i
Tuaculanum III Idus Sept. (således 1171 den 11 Sept.).
474) ’’Dux,” som i Arndts Tyska öfversältning af Grubers
Orig. Liv. tolkas med Hertig. Men Hertigar hade Sverige
denna tid ännu icke, derföre med Dux här måste förstås
densamme, som bos oss kallades Jarl. Så se vi i Latinska
urknnder, och likaså hos Saxo, Jarlen Birger Brosa
benämnas ”Dux Sveciae.” Troligt var det ock samme Birger, som
nu anförde härnadståget; åtminstone känna vi för denna
tiden ingen annan Jarl; Guttorm Jarl var efler all
sannolikhet redan död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
