Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gud påbudna tiondea var bestämd^ och huru detta
sätt, såsom det ändamålsenligaste och lämpligaste
att förse kyrkans alla behof, gjorde sig såsom en
gudomlig lag gällande för Christi bekännare i de
Germaniska rikena, är i föregående Bandet antydt.
Föredömet af den öfriga Christenheten och hvad
Påfvarne sedan det XI:te århundradet i sina till
Svea- och Götalanden utgående bullor så
ofta.före-höllo lekmännen och så trängande lade dem på
hjertat, att af sina åkrars och föltens välsignelser,
af den frukt Gud skänkte genom regn och solsken,
gifva tiondedelen att användas till heliga ändamål,
till Guds ära499, började under loppet af XII
århundradet äfven härstädes att verka. Det skedde
här med lämpa, genom föreställningar, verkande i
samma mon, sinnena djupare fattades af
Christen-domen, utan alla spår af motstånd och
våldsamheter, så småningom, stilla och oförmärkt, att vi
ingenting förnimma om förloppet deraf, innan det i
urkunderna talas om tiondens utgående. Vi se
Erke-biskop Peter, den tredje i ordningen af Up6ala
Er-kebiskopar500, anslå till kanikerna vid Upsala
kyrka den hans biskopsstol tillkommande andelen af
tionden i Bälings och Vaxala härad501; men vi
499) Dipl. Sv., N:ris 25, 41, 54 m. fl.
500) Salt på den erkebiskopliga stolen aren 1188—1197.
501) Eller kanske bell re socknar. "Dedimus — —
canoni-ncis in Upsaliensi ecclesia Deo famulantibus omnem decimam
”qute ad episcopale jus pertinet de Beling et Waxalle
Dipl. Sv., N:o 98. Om här förslås Bäliogs och Vaxala
hårad eller socknarne af samma namn, säges icke.
Ursprungligen har vil en kyrka varit gemensam för hela häradet
såsom dess dop- och moderkyrka; men atl nära ett halft
århundrade efter Erik den Heliges tid, med den tillvext och
stadga Christendomen och kyrkoväsendet under liden vunnit,
ännu mot slutet af XII århundradet blott skulle hafva funnits
häradskyrkor, och detta i de hårad, som innefatta och
närmast gränsa till erkestiftets dåvarande domkyrka i Gamla
Upsala, kan åtminstone dragas i tvifvel, ehuru visserligen håra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
