Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na landets inbyggare, att en och livar skulle
hafva full frihet, att på sitt yttersta förordna om sitt
gods till välgerningar mot kyrkan, mot de fattiga
eller till annat gudligt brut509.
Testamentsfrihe-ten blir från denna tid ett fortvarande stridsämne
mellan kyrkans lag och bondelagen510.
Öfverlåtel-ser af jord skedde ännu, såsom af ålder,
muntligen, genom en symbolisk handling, som kallades
skötning; gifvaren tog nemligen af den egendom,
han till kyrkans förmån afhände sig, en handfull jord
och lade i fliken af sin rock, som derunder hölls upp
af Biskopen eller en annan af kyrkans prester, eller
insvepte han mullen i ett kläde och i vittnens
närvaro nedlade detta på altaret till betecknande af
egendomens öfverlåtelse till kyrkan. Detta var det
sätt, hvarpå kyrkorna kommo till sina första
jordbesittningar i vårt land, och att dessa redan denna
tid icke varit ringa och icke få, kan inhemtas af
de strödda underrättelser, vi derom ega, serdeles af
de bref, Påfvarne utförda t till skydd för åtskilliga
biskopsstolar och de gods, som till dem hörde511.
509) ”Ne igitur abhominacio legis hujusmodi si ve consuetado
"perversa subuertat homines et seducat, fraternitati vestrae per
’’apostólica ser ¡pía mandamos atque precipimos quatinus
ao-”ctoritate nostra hominibos ipsius terne publice denunciare
”curetis quod omnes habeant iiberam facultatem de bonis
”suis cum egerint in extremis ecclesiis atque pauperibus sea
”aliis intuitu pietatis beneficia conferendi.” DipL Sv.9 N:o 131.
Påfliga bullan är af In nocen tius III utfärdad år 1206 deo 10 Mars.
510) Att deraf redan vid medlet af XII århundradet strider
uppkommo mellan föräldrar och barn, se DipL Sv. fl:o 51.
Det var detta förhållande, som föranledde den bärförot
¡noten 148 omförmälta långvariga, sedermera af Erkebiskop
Slefan bilaggda tvisten mellan en mor och hennes son.
511) Ett sådant skyddsbref, utfärdadt af Alexander III år 1177
eller 1178 för Linköpings biskopskyrka, nämner bland de
ooder densamma lydande egendomar Munkaboda, Normalösa,
Porssa, Hesleby jemte en gård i Linköping och en
bredvid Skeninge; dessutom gårdar på Öland och i Möre;
iNju-ding gårdarne Kepstad och Videsryd; i Finved: Lökaryd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
