- Project Runeberg -  Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider / Fjerde Bandet /
382

(1834-1854) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

välgörande än dess förbindelse med
mångguderi-et916. Blott tron på ett det fullkomligaste väsende
sammanhåller och bringar öfverensstämmelse
mellan de moraliska idéerna och lagame, lugnar,
tröstar sinnet, väcker fullt, oinskränkt förtroende till
Gud, uteslutande kärlek till honom och sedlig
till-edjan.

Det felas oss visserligen närmare, bestämdare
underrättelser om Christendomens inflytelse och
verkningar på folklifvet under denna tid. Men på det
hela varseblifva vi en begynnande utveckling af de
christna idéerna 5 vi se en stor hvälfning i folkets
seder och föreställningar dels förberedd, dels redan
utförd. Tron på en Enda, högsta Gud såsom
verl-dens skapare: tron på Christus såsom en af
himmelen sänd, gudomlig lagstiftare, verldens frälsare
och grundläggare af ett nytt, andligt rike; tron
på döpelsens kraft och att en menniskas andliga
väl och salighet bero af hennes förbindelse med
kyrkan och det christna samfundet; tron på
helgonens förtjenst och kraften af välgörenhet mot
kyrkor och kloster: dessa äro de föreställningar, som

916) ”Nästan i alla trosarter, som någonsin varit utbredda på
”jorden, nästan i alla böcker, som någonsin varit vördade
”såsom heliga, skall man träffa många enskilta läror och
föreskrifter, som öfverensstämma med sedlighetens renaste grund*
”satser; men derpå allena ankommer det icke alls, ulan på
”den anda, som genomtränger det hela, på det förhållande,
”hvari de stå till de öfriga delarne af det hela. Det
ankommer derpå, om sådana renare läror och föreskrifter icke
”åter förorenas eller beröfvas sitt värde genom andra, med
”hvilka de stå i förbindelse, eller de icke äro blott medel
”till andra ändamål, hvilka blifva betraktade som vigtigare,
”eller dé icke sedan åter blifva underordnade positiva lagar.
”–Sedoläran uttömmer pligterna blott då, när
densamma i sig åfveu upptager pligterna mot Gud. Gud hörer lika
”så väl till moralen som till theologin, men polytheismens
”gudar hvarken till den ena eller den andra. Icke undransvårdt
”således, alt blott monotheismen verkligt befordrar
sedligheten.” Stäudlin, I, c.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:07:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkhi/4/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free