Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1254 lade Konung Håkan åter till vid Lindholmen,
Birger Jarl kom till Gullbergsed, äfven Konung
Christofer infann sig. Han påstod, att Biskoparne,
som på hans vägnar underhandlat förra sommaren,
hade gfttt längre i eilergifvenhet, än han befallt
dem, på hvilken grund han icke ville erkänna
fördragets giltighet. Håkan åter yrkade på dess
uppfyllande och fordrade full ersättning för den af
Danskarne tillfogade skada. Birger Jarl sökte
medla; han rådde till fred och förlikning, men
förekom Norrmännen, att för mycket hålla med
Danskarne. Deraf mer söndring än förlikning.
Christofer drog åter bort, log vägen genom Halland och
uppkastade broarne efter sig. Birger finnes sedan ej
hafva tagit någon del i dessa underhandlingar. Mellan
honom och Konung Håkan förblef emellertid
vänskapen densamma. År 1257, då Håkan den Yngre
kom till Opslo, infann sig hos honom ett sändebud
från hans svärfader Birger, som inböd honom till
gäst hos sig i Vestergötland. Birgers son, Kouung
Valdemar, var honom till möte i Lödöse, hvarifrån
de i Dyminelveckan tillsamman redo upp till Lena
gård i Kullings härad, der Jarlen då vistades. Då
förböd Birger strängeligen alla sina män, att på
något sätt skymfa Norrmännen, kalla dem Baggar
eller gifva dem andra spenamn. Mötet mellan de
höga fränderna var såsom alltid på ömse sidor kart,
och glädjefull deras sammanvaro under dagarue af
Påskhögtidens firande. Man såg dem Påskdagen
tillsamman framträda till altaret att nedlägga sitt
offer, och då, såsom vid andra tillfallen, Håkan på
ena sidan ledd af sin svärfader, på den andra af
sin svåger, Konung Valdemar. Ju större glädje
Birger hade af den vänsälla, för sitt öppna, ädla
väsende af alla högt älskade mågen, desto
smärl-fullare den kort derefter inträffande förlusten af
honom. Håkan, återkommen till Norrige, drog en
dag ut på jagt med falk och hundar, ett nöje, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
