Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han erhöll och äfven i historien bär tillnamnet
Plogpenning. Strider mellan Konungen och de
manliga ättlingame af konungahuset öfver rikets
delning och hertigdömenas ärftlighet, i bredd och
i samband dermed den samtidigt utbrytande
katn-pen mellan den andliga makten och den
verlds-liga, dessa djupt ingripande tveträgtsämnen, som
rrde Erik Plogpennings regering orofull och
för-till blodiga bröd rak rig, äro de källor, b
varifrån framvälla alla de oroligheter, som i de
följande tiderna uppröra och skaka Danska samhället till
sina grundfåsten. Första frukten af det, till följd af
Valdemars utdelning af hertigdömen åt sina yngre
söner uppvexande kriget och deraf alstrade hatet mellan
Konungen och hans bröder var det afskyvärda
brodermord, hvarför Erik Plogpenning föll ett offer,
dft han, eder ingången förlikning med sin broder
Abel, som gäst hos honom i Slesvig, efter en
mellan dem uppkommen ordvexiing9*0, blef gripen,
ätagen i bojor, kastad i en båt, förd öfver tiU
andra sidan af Slien, hans hufvud der afhugget med
yxa, och kroppen, hvarvid genom ett stycke af
huden hufvudet ännu fasthängde, belaggd med bojor
ocfh dervid bundna stenar, nedsänktes i sjön,
hvarifrån densamma dock efter tvenne månader med
ena armen uppdykade, och genom denna upptäckt
den utsago, man sökt bringa i omlopp, att
Konungen af våda omkommit, vederlädes. Erik
efterlem-nade inga manliga arfvingar. Brodermördaren Abel,
990) Konungen och Abel talade tillsamman om den skada,
de tillfogat hvarandra under det föregående inbördes kriget.
"Da skall komma ihog," sade Abel, "huru för två år sedan,
”då du plundrade denna stad (Slesvig), min dotter måste
"jemte andra fattiga qvinnor naken och barfota taga till
följer och söka skydd i ett skjul.” ”Käre broder," svarade
Konnngen, ”gif dig tillfreds, ty Innn, vill Gud! har jag sä
"mycket, att jag kan gifva henne till skor igen." ”Nej,”
gen-mklte Abel, "du skall ej göra det mer." Chron. Stal, hos
Langebek, I. c., 11. Hvitfeld, I. e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
