Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål1039, förmälte han sig sjelf å nyo med Konung
Abels efterlemnade enka Mechtild, dotter af Grefve
Adolf IV af Holstein och syster till de Holsteinska
Grefvarne Gerhard och Johan. Hon hade efter sin
gemål Abels död ingått i kloster, om, såsom det
loregifves, med löfte att hela sin öfriga lifstid
lefva i enkestånd, eller hon inom klostrets heliga
murar endast sökt skydd och säkerhet utan
ailäggan-de af något renlefnadslöfte i annan mening, än så
länge hon hade sin fristad inom den heliga
boningen, kan icke med visshet sägas Om hon ogerna
sett sina söner utträngda från konungadömet, bör
detta icke förtänkas henne1040. Hos Erkebiskop
Jacob Erlandsson och hans biskopliga anhängare,
sedan ovänskapen mellan honom och Konungen
stigit till sin höjd och hos den andliga fadern
öfver-gått till hat och förbittring, framträder äfven ett
synbart sträfvande, att genom störtandet af
Christofer och hans ätt tillvinna konungadömet åt Abels
son Erik, af hvilken han troligen hoppades mer
ef-tergifvenhet1041. Sommaren år 1261 låg Birger
1039) ”A:o 1254 ohiit Ingeburgis Ducissa Swecia (Sweoram)."
ChronoL Svecica; Chronol. Vetusta m. fl.
1040) Att hon emellertid i sina handlingar ådagalaggt någon
fi-endtlighet eller till förmon för sina söner på något sätt
arbetat mot Christofer och hans ätt, derför har man inga
tillförlitliga bevis. Grundlösheten af den tillvitelse, henne
blifvit gjord, att hon förstört alla de af Kejsare och Påfvar till
Konungarne Valdemar 1 och II gifna bref på
besittningsrätten till Venden och Nordalbingien, är redan af Suhm och
andra ådagalaggd.
1041) Någorstädes vill jag erinra mig hafva sett framkastadt, att
Erkebiskopens ovilja och hat till Christofer haft sin
egentliga grund i striden mellan denne och Abels ätt, till
hvilken sednares parti Erkebiskopen hört. Men till något
sådant finnes intet spår i de historiska källorna. Att han mot
Erik Plogpennings vilja blef Biskop i Roskild och sedan mot
Christofers Erkebiskop i Lund, synes ådagalägga, att han
redan som Domprost i Lund och sedermera som Biskop i
Roskild visat drag af en hierarkisk karakter, sådan, att båda de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
