Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arnes försvinnande1314, Konungen dels sa Ite till
styresmän öfver ett landskap, att inom detsamma på
hans vägnar utöfva högsta domare- och
verkställande makten, dels för tillfället utsände, att såsom
ombud på hans vägnar hålla ting med allmogen
och döma konungsdom1315, och såsom sådana
bildade i embetsmannakedjan en länk mellan
Konungen och Länsmannen. Genom sina tjenstemän styrde
Konungen riket; de handhafde och bevakade
Konungamaktens rättigheter.
En annan del af de Konungen tjenande och
af honom beroende män utgjordes af dem, som
1314) Att i (¡derna förut Jarlar eller serskilta befallningshafvande
tillsattes i de vid Östersjö-kusten liggande samt i de veslerut
till Norrige gränsande landskap, att förestå krigsväsendet
och vårja landet för ofrid, ha vi sett af berättelserna i
Första Bandet (ss. 298, 309, 333, 384). Jarlen åter, som
satt i Vestergötland, var den, som hade sig uppdraget
högsta inseendet öfver och försvaret af detta vidsträckta landskap
den tid, derunder lydde äfven Dal, och tilläfventyrs hörde
under samma hans befattning äfven Östergötland (någon
anledning alt sluta dertill gifver oss Öslg. L., når der talas
om ”Jarls bryti i rodhs bo” och säges, att en del härad
er-lade skatt både till Konungen och Jarlen, då andra skattade
endast till Konungen; men den tid, Östg. L. sammanfattades
i sitt nuvarande skick, fanns icke mer någon Jarl, och någon
serskilt Jarl i Östergötland de tider, Vestergötland hade sina
Jarlar, känner man icke), så all på honom hvilade vården
om Göta rike och dess försvar, till dess under slriderna
mellan Svearne och Göterna och de täflande Sverkerska och
Erikska konungahusen jarlsembetet kora till sådan vigt och
betydenhet, att näst Konungen Jarlen var den, som styrde,
deraf han äfven kallades rikets Jarl och sjelf skref sig ”med
Guds nåde Sveriges Jarl” (Dei gratia Dux Sveorum” —
”/>«/ gratia Dux Svelhian).
1315) Så förhållandet med de i Hels. L. nämnda Kungsarar;
om delsamma äfven varit förhållandet med Upl. Lagens
Folklandsherrar och Vestg. Lagens Landsherrar och
Landsdoraare, såsom de äfven kallas, eller deras
befattningar, hvad troligare år, varit fortfarande och de sjelfva bott
inom landskapet, får man af lagarne ingen bestämd
vägledning, för alt med full visshet afgöra något derom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
