Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bönderna193*. Öfverallt, bvar ett rörligt, genom
intet förtryck frän ofvan eller utifrån hämmadt
politiskt lif berrskar, bvar utvecklingen icke är
stelnad ock bortdöd, äro de aristokratiska och
demokratiska elementerna i rörelse mot hvarandra. Det
framstod mer och mer en betydande skiljevägg
mellan de rika, storslägtade jorddrottarne och de
menige bönderna. Den uppkommande splittringen
mellan stammarne vid Christendomens införande
och de oroligheter, som följde deraf och långa tider
igenom fortvarade i kampen mellan de täflande
konungahusen, lade den politiska Öfvervigten helt
och fiå 11 et i de stora slägternas hand. De slöto sig
tillsamman, bildade förbund mellan sig, underhöllo
ett huskarla- eller krigarfölje, hvars styrka berodde
af berömdheten af hvar och ens slägt och storheten
af dess odalförmögenhet. Detta följe beledsagade
dem, såsom i faror, så troligen äfven till tingen,*
de framhöllo derigenom sin makt och sin betydenhet.
De styrde bandlingen och besluten. Det var en
aristokrati, sådan den nästan alltid först bildar sig
i stora öfvergångstider, och beståndsdela me deraf
rikdom, storslägtad börd och värdigheter. Här
ligger nyckeln att förstå de händelser, som folja, och
kommande århundraden. I allt och öfverallt
visade sig öfvergången från den forntida folkmakten
till en annan författning, en för långa tider framåt
afgörande tid ■
Sedan Magnus kommit i besittningen af
makten såsom en öfver hela riket herrskande Kouung,
nu mer ledig från fiendskapen med Danmark och
icke oroad från siu broder Valdemars sida, vände
han sin uppmärksamhet på det inre tillståndet i
landet och med insigt, skicklighet och kraft
begagnade det lugn han vunnit, att gifva sin tbron de
möjligast starka grundfästen. Tidsskicket fordrade
1329) Jfr 01. d. Hel. 5., c. 44, hos Sn. Stnrl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
