- Project Runeberg -  Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider / Fjerde Bandet /
581

(1834-1854) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inrättade. Ännu, sedan med vikingafärdernas
upphörande genom Christendomens inflytelse andra
förhållanden uppstått, och de nordiska makterna, nu
mer inskränkta inom sig sjelfva, oftare än förut
kommo i strid med hvarandra och drabbade
tillhopa, finna vi dock ingenstädes tal om ett
egentligt rytteri, ehuru troligt är, att strider till häst
icke varit för dem fremmande. Folk och bär voro
elt; krigskonsten blef derigenom ofullkomlig, men
folket njöt en så mycket säkrare frihet. Sedan
emellertid i Europas öfriga länder under fortgående
utbildningen af der rådande förhållanden all
krigs-tjenst blifvit förvandlad till rytteritjenst, hela hären
omskapad till rytteri, hade en stor förändring
derigenom föregått så i afseende på krigsväsendet som
i staternas författning*33*. Inflytelsen deraf erfor*
närmast det till Tyska riket gränsande Danmark,
och Konungarne Valdemar I, Knut VI och
Valdemar II, för bildandet af en till häst stridande,
harneskbeklädd bär, dels utdelade förläningar af
kronogodsen, dels fritogo från skatt de jordegare,
som iklädde sig vapentjensten till häst. För Magnus
var äfven af egen erfarenhet genom det närmare
förhållandet till Danmark icke obekant
öfverlägsen-heten af en väl utrustad härhop till häst, deraf,
sedan han kommit till konungadömet, det äfven blef
en af hans första omsorger, att genom införande
af vapentjenst till häst och dermed förbundna
öf-ningar och färdigheter gifva hållning åt sitt af na-

skriflen, eller att den samtida afskrifvaren ililsatl det år, då han
afskref stadgan, eller genom hvilken annan tillfällighet, kan nu
mer icke redas; jfr noten t371. BelrSffande Peter Kanceler,
må hår anmärkas, all han icke bör, såsom skett, förblandas med
Biskop Peter i Vesterås, hvilken veterligen aldrig varit
Konung Magni kansler; Peter Kanceler och Biskop Peter
i Vesterås förekomma båda tillsamman i en arkund af år
1285 (Dipl. Sv., N:o 813), hvaraf påtagligen skönjes, att
de voro serskilta personer. Om den ena som om den andra
förekommer mer framdeles.

1331) Se föreg. Bandel, s. 505 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:07:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkhi/4/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free