Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vapenlekar samt derigenom högt stegrade krigiska
äregirigheten, och tillika icke mindre bidragit till
utbildningen af adelskapet och alt åt dess former
gifva en större fasthet. Riddarvärdigheten blef
ansedd som det högsta äresteget på den krigiska
banan. Kejsare, Konungar, Furstar funno sig ärade
deraf. Riddaren var i krigarståndet det, livad
Doktorerna, Mästarne voro i andra vetenskaper.
Riddar-slagen skedde med stor högtidlighet och blefvo ännu
högtidligare derigenom, att icke en, ulan flera och
ofta många på en gång erhöllo riddarvärdigheten.
Den ed, den nya riddaren svor, förband honom till
ridderliga dygder, ridderlig ära och tro; knäböjande
mottog han på skuldran tre slag af det flata
svärdet i Gud Faders, den helige Mikaels och den
helige Georgs namn1340; han omgjordades med
riddarbältet och svärdet, och gyllene sporrar
spändes på honom; tornerspel förhöjde och en
festlig måltid slutade den ridderliga högtiden1341.
Rid-darväseiidet var i XIII århundradet i sitt högsta
flor; hela Europa lifvades af den ridderliga andan.
Då Magnus derföre härstädes ordnade krigsväsendet
på lika fot med de öfriga Europeiska ländernas,
upptog han i naturligt samband dermed äfven de
till riddar väsendet hörande inrättningar, så vidt de
för hans afsigt och hans land voro lämpliga *3*2.
1340) Eller också i Gud Faders, Jungfru Marias eller någol
annat helgons namn.
1341) Se das Ritlerwesen des Mitlelallers, aus d. Franz, des
Herrn de la Curne de Sainte-Palaye von J. L.
Kliiber, och Rilterzcit u. Rilterwesen, von Biisching, i
hvilka håda verk, del förstnämnda i 3:ne, det sednare i 2:ne
band, allt hvad som angår Medeltidens riddarväsende,
lillre-delserna till riddarslagen, högtidligheterna dervid, riddarnes
vapen och klådedrågt och husliga lefnad, tornerspelen och
lagarne derför ro. m. finnas med fullståndigbet afhandlade.
1342) Man har på grund af Alsnöstadgans årtal 1285 räknat
riddarväsendets införande i Sverige från detta år, då åfveu,
såsom det tros, det stora riddarslaget skedde på Clara gärde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
