Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven deremot gaf Magnus förbud och stadgade,
att ej månde en Biskop rida med större följe än
trettio hästar, Konungens rådsherrar hvar af dem
med tolf, riddarne och riddarnes vederlikar
sven-nerna af vapen med fyra, och alla andra med två1351.
Med rusttjenstens och riddarväsendets uppkomst
bildade sig samtidigt, såsom vi sett, äfven vissa
grader inom frälset; riddarne togo företrädet framfor
svennerna af vapen1352, dessa åter framför de
all-männeliga eller äfven så kallade mindre
männen, de för sina hemman ridande bönder1353. Det
talrikare följe, hvarmed riddarne och svennerna af
vapen redo, antyder, att dessa hörde till de från
fordom af rik odalbesutenhet och stor ätt utmärkta
familjerna, och hit lämpar sig föreställningen om
1351) Skeninge Sladgan, §. 6. Magnns Eriksson förnyade
2;ne gånger, åren 1335 och 1344, sin farfaders stadgande i
delta fall, endast med den ändring, att de riddare och
riddares vederlikar svennerna af vapen, som icke tillhörde
Konungens råd, fingo rida, de förra med åtta, de sednare med sex
hå-star och de mindre männen (”Minne Mfen”) af Trålset hvaren
med tre håslar; endast i härfärder månde de rida med flera,
d. v. s. med så många de då borde eller förmådde rusta.
1352) Benämnas i de Latinska urkunderna Armigeri. Svenner
af vapen blifva sedermera äfven kallade Väpnare; dessa
böra icke förblandas med vapendragarne (som förde
riddarnes och våpnarnes eller svennernas af vapen sköldar vid
torneringar och andra tillfållen) och ännu mindre med
her-rarnes svenner, sventjenare, hirddrängar och andra
sådana namn, man gaf riddarnes och våpnarnes karlar eller
föijesman.
1363) Når£en bonde ville inträda i frålset och rosta för sitt
hemman, skull« hans mandom och fräjd, hans häst, hans vapen
och hans förmåga att uppehålla frålset noga skärskådas och
pröfvas af dera, som på Konungens vägnar förrättade
vapensynen: ”Mr thet swa at nokar af Bondum vil fraelsisman
”wardhse, tha skal han sik redhae innaen thcen daghen (som
”nemligen var bestämd Jor wapna syn) badhe medh haest
”oc wapn, swa at the som Wapnjesyneri® sculn bawa af
”Konungsens vaeghnae, skudhin badhe mandom oc frxghd
”hans, haest oc wapn, swa oc ura han forma thet Fralsil
”uppehaldieTe/ge Stadgan af år 1346, §. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
