Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarje ar for en åra i skeppet, det vill säga,
utrustade en roddare; häraden således uppsatte den
egentliga krigshären, skeppslagen åter forsågo
skeppen med roddare1490. Härifrån och af den sedvanliga
gengärden jemte gärden till offrens underhållande
och ofridens afvärjande utbildade sig i tidens
fortgång med behofvens tillvexande i bredd med
samhällets utveckling de skattebördor, sorrr vi
afLand-skapslagarne och urkunderna se, att dessa tider
hafva hvilat på Svenska folket, olika dock i olika delar
af\ landet, eftersom förhållandena och landskapssed
fört med sig. Den forntida, tillfälliga gengärden
hade öfvergått till en årlig skatt och är troligen
samma utskyld, som efter Uplands och yngre
Vest-mannalagarne skulle af häradet utgöras med fyra
nöt, oxar eller feta kor, dessutom af sex bönder
tillhopa ett får, derjemte hvarje bonde gifva fyra
fång hö eller fyra penningar samt tillika ett höns1491,
1490) Deraf äfven det ofvanför eller nordom Stockholm liggande
kustlandet, med inbegripande äfven af Helsingland (der
skeppslagen kallades skipnöti eller skip, och dessa åter indelade
i hair), kallades Roden, norra Roden (af roder, rodd),
hvaraf kan slutas, att äfven en södra Roden funnits, och
att Södermanlands och likaså Östergötlands östliga, mot
haf-vet liggande sidor hört dertill, finnas äfven spår i dessa
landskapens lagar, der, i Östergötlands, talas om rods bo och
om jord, som låg till ha ok hamnu, och i Södermanlands
om skeppslag och roddarrätt. Schlyter, Sveriges äldsta
ind. i landskap.
1491) Funnos icke höns, kunde två och två bönder förena sig
om ett lam, ett kid eller en gris, och mot 3 höns svarade
en gås. All detta sammanskott, ehuru hvarken
Uplands-eller Vestmannalageo gifver vid handen, under hvilket namn
eller till hvilket ändamål detsamma utgick, haft sammanhang
med eller varit enahanda med den forntida, så kallade
gengärden, anse vi otvifvelaktigt, så myckel mer, som någon
sådan eljest icke nämnes i dessa lagar; huruvida densamma
åter från tillfällig redan Öfvergått till en årlig gärd, kan
visserligen ifrågasättas; dock förekommer oss troligt, att
der-med förhållit sig lika som med ledungsgärden, så att på sätt
denna utgick de år, Konungen satt hemma och icke påböd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
