Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i penningar, nemligen för hvardera af dem med
fyratio marker af häradet, och detta, säges det i
Vestmannalagen1494 heter led ungslame1495; i
Roden erlades denna af hvarje skeppslag med sex lispund
”attsc pund ok attae spaen i hampnu hwarite j fyrslo skipwist,
”i Tyund* landi ok Altunds landi ceplir Upsalae spanni, i
”Fiaedhrund® landi «ptir Enekiöpunx spanni; j andri
skip-”wist aghu \v«rae sex pund ok sex spaen;” Upl.L, Kun. B.
X, §. 1. JCr yngre fVestm.L., Kun. B., VII, §. 1., som
bestämmer andra skeppsvisten något mindre, nemligen till
”fem pund oc faera spaen i hamno”. Med pund kan här
svårligen förstås pund korn eHer korn-pundet af 4 tunnor
på pundet, i hvilket fall, om häradet antages att hafva varit
indeUdl blott i 16 hamnar (såsom man skulle kunna sluta
af Upl.L., ehurn troligen hamnarne varit flera), årligen af
hvarje härad i skeppsvist skulle hafva utgått vid pass ett
tusen tunnor, således ensamt af Upland öfver 20,000 tunnor,
hvilket synes föga sannolikt; ander pund måste således bår
troligen förstås smör, såsom äfven Schlyter (Gloss. Ull
(Jpl.L., o. Pund) synes förmoda, så mycket mer som smör
troligen utgjorde en vftsendtlig del af ledungs-matkosten*
Lika obeståmdt och ovisst år äfven, om spann åtgjort J
eller \ tunna. Skatteväsendet öfverhufvod i vår Medeltid,
äfvensom förhållandet med mått och vigt höra till de ännu
outredda ämnen, som erfordra en vidsträckt forskning, och
med all forskning åndock skola blifva svåra att bringa till
full reda och bestämdhet. Här inskränka vi oss, att antyda
eller framställa de våsendtligaste hufvuddragen deraf, på det
sått vi af Landskapslagarne uppfattat förhållandet med
skatterna.
1494) Kun. B., VII, §. 1: ”Twa skipwistaer scolo maedh
para-”ningom ut gioras, XL marker i hwart skip, thatta hetir
”Ledhongs lame”. Jfr Upl.L., I. c.
1495) Jfr Första Bandet, s. 588. I afseende på skyldigheten
åter att bygga, underhålla och ntrusta sjelfva skeppen,
meddela oss Landskapslagarne inga bestämda upplysningar
der-öfver. Men med temlig säkerhet synes man kunna antaga,
att, likasom i Norrige och i Danmark, detta varit ett
åliggande, som, fördeladt efter hårad och skeppslag, tillhört
menigheterna samfält, deraf man också finner i urkunderna
talas om håradssnäckor, och äfven kyrkans gods och
personer, ehuru befriade från ledungsgärden, nemligen
skeppsvisten och ledungslamen, synas derigenom i allmänhet dock
icke varit frikallade från den gemensamma förpligtelsen, att
deltaga så vål i bördan af håradssnåckornas byggande och un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
