Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viss jordrymd efter stång- och alnetal151 eller efter
myntvägning eller mynträkning1511 varit det hela,
atlungar, bestyrkes af Skåne-lagen, (IV: 9): ’’Skil maen um
”¡ord the i bole aegho samman, tha mnghu the hwaer dagh
”iaefnae sin imaellin swa at attung kalle a fiardhung, oc
fiar-”dhung ofna (uppå) halft bol oc halft bol ofnae helt bol; helt
”bol ma cumma allan by till reps, swa margh bol sum the
”aerae. Wil eei fiardhung repai widaer attung, aelUcr halft
”bol widaer fiardhung, aellaer bol vridhaer halft, aellaer by
”widhaer helt bol, farae thaen ser kiaeraer ofn« baenezlhing
”«llaer a lanzthing et oc annat oc slaefnae thaem thing aer
”ey wiliae repae”. Och häraf kan åfven det förklaras, hvad
i urkunderna hår och der förekommer, att man i en by
(villa) kunde sågas ega 12 åttungar (således \\ bol), eller
24 åttungar (vill såga 3 hela bol), såsom man af Valdemar
II:s Jordebok ser, att han egde i Viby (se noten 694).
1510) Såsom åfven antydes eller fasthellre nttryckligen
bestämmes i ÖG.Lagen (B. B., X): "Nu gaers thorp af nyiu up:
”tha skal tompt laeggia nidhaer (utstaka). Nu hauser han
”uitzs ordh sum aefte (efter, enligt) gamblu tompt uill
”Iseggia. Nu uill han lagha mal a laeggia: thset aeru tingh
”alnar a attungx tompt, ok tia alnar a attungx akaer”. Att
afmåta eller efter mått bestämma egovidden, synes från
djupaste fornåldern icke varit våra förfäder obekant, såsom vi
sett, att Rolf, då han kom i besittning af Normandie, med
rep utmätte åt sina följeslagare den andel, som borde
tillkomma hvar af dem (se Andra Bandet, s. 137). Och så
i äldre som yngre VGL. talas åfven om att ”repae i ordh
i attungi”. Man vill veta eller förmodar, att äldsta
målningssättet härstädes varit lika med Dalkarlarnes gamla sått att
mäta och räkna åkermålet, nemligen med en 9 alnars stång,
hvaraf 18 slänger i längden och 9 i bredden, således 13,122
qvadratalnar skulle hafva utgjort vidden af då varande
tunneland; men så osäker den slutsats år, man deraf velat draga,
att samma åkermått fordom varit bruka dt och samma
åker-vidd kallad öresland, så ovisst är äfven förhållandet
derutin-nan i afseende på altungen. I tillägget till Thord Degns
Ar-tikler, åtföljande Valdemar II:s Jutiska lag, förekommer i 13:de
artikeln: Huor iordt dielis, följande: ”XXIV fore (fåror)
”iordt giöre enn ager, II agger giöre enn fierdingh oc VIII
”faufTne udi en engh gior enn fierdingh, XVI fierdingh
”iord giör enn ottingh, IIII ottingh giör enn bool”.
1511) Som Stiernhöök (de jure Sveonum et Gothorum
vetusto) antager för grunden till Atlungs, Sjettungs och
TolfluDgs beräkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
