Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att läsa sin läxor, snäste husmodern honom. — En gång
då han varit och köpt socker åt henne, kom han på
hemvägen i batalj med en del lärgossar, och under striden
tappade han paketet i gatan. Det gick upp, och sockret
föll ut. Viktor blev utom sig. Vad skulle han göra?
Slutligen beslöt han sig att gå till sin goda fe, gumman
Ottergren. Och naturligtvis hjälpte hon honom. Han fick
av henne pengar att köpa nytt socker för.
Så svårt kändes det för gossen i det ovänliga hemmet,
att han en gång, då han var riktigt trött på gnatet där,
vandrade hela natten på gatan i stället för att gå hem.
Det är lätt att tänka sig, hur frusen och hungrig den
stackars pojken skulle känna sig om morgonen, då han
gick till skolan.
Många gånger gingo Viktors tankar till modern och
det förra hemmet. Han tyckte mycket om att leka uppe
på fästningsvallarna. När han då satt där på kvällarna
och såg fönsterrutorna i barnkammaren lysa i aftonsolen,
kom han ihåg allt vackert, som hon talat med honom om.
Själv berättar han i en dikt, som heter »Träsnittet i
psalmboken», hur han en gång tyckte sig få en uppenbarelse
av modern. — Han hade så tyst slagit sig ned i kyrkan
och öppnat sin nya, fina psalmbok. Främst i den fanns
en bild, föreställande kung David, spelande på harpa och
sjungande Guds lov. Medan gossen satt där och såg på
bilden, började orgeln spela, först svagt och sakta, så
starkt och mäktigt. Viktor glömde allt omkring sig, hans
själ blev ett med kung Davids, och han skådade in i de
saligas värld.
»— — — Salem stod
i luftens flod
med gyllne tinnar allt närmare —
med gyllne tinnar i eter skön
och fladdrande fanor otaliga,
där susade vingar på murens krön,
där svävade skaror av saliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
