Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Verner von Heidenstam. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Verner von Heidenstam.
I.
Tyst, orört, drömmande stilla ligger Sverige framför
oss, om vi färdas genom fjällbygden i norr eller
skogslandskapen i väster. Älvarnas dån och suset i de
tolvmila skogarna är det enda, som stör tystnaden, tung vilar
den över de vida insjöarnas klara vatten och
fjällsluttningarnas vågiga ytor, täckta med dvärgbjörksmattan.
Men så vidsträckt är det landet, att det också
innesluter bygd, där plog gått i jorden och säd skurits i flera
tusende år. Redan på den tid, då David satt på Israels
kungatron, var tystnaden mångenstädes bruten i Sveriges
land, furan och jätteeken hade för längesedan börjat falla
för stenyxan, och insjöytan klövs sedan hundratals år
tillbaka av ekstocken.
Släkte efter släkte kom till, växte upp, fick det tysta
landet kärt och gick ned i sin grav. Tegen omkring
skogen talade om den gärning, som fyllt deras dag,
konstfullt smidda redskap och prydnader förtälja för oss, att
sinnet icke var trälbundet vid torvan, och några korta,
knappa inskrifter på runstenar vittna om att frändernas
minne levde kvar, även om de stupat långt borta i fjärran
land. Men annars vilar tystnaden tung över dem,
förfädernas långa led. Vad de sågo i aning och dröm, hur de
kände det, när segerns solsken lyste över dem eller när
lidandets gissel slog dem, det veta vi ej. Siaregåva måste
den ha, som ur suset i träden på ättehögen hör rösterna
från årtusenden tillbaka tala, och varsamt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:08:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svforfga/1/0047.html
