- Project Runeberg -  Svenska författare / Del II /
59

(1924-1925) Author: Marie-Louise Gagner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrika Bremer.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nyheten vida omkring. Begåvade och framstående män
sökte upp den unga mamsell Bremer, och snart var hon
en berömdhet.

Såsom barn och helt ung hade Fredrika varit
ganska ärelysten och fåfäng. Hur hade hon ej
längtat efter beröm! Nu, när sådant gavs henne så
rikligt, fröjdades hon väl däröver för moderns och
systrarnas skull, men ej egentligen för sin egen. Allt sådant
syntes henne nu så litet och smått, det var intet annat än
»blomdofter, som vinden hämtar och vinden förströr».
Hela hennes hjärta var fyllt av en enda stor längtan:
att få en riktigt stark och frimodig tro på Gud och
Kristus. Först om hon vunnit en sådan tro, kände hon, skulle
hon kunna bli till nytta för människorna genom sina
böcker.

Då sändes i hennes väg en man, som kunde hjälpa
henne med tvivlen och svårigheterna Det var rektorn vid
Kristianstads skola, Per Böklin. Fredrika lärde känna
honom under ett besök i Kristianstad hos systern
Charlotte, som bodde där som gift.

Böklin var en mycket begåvad, lärd och from man och
fann stort intresse i att samtala och brevväxla med den
varmhjärtade, religiösa Fredrika Bremer. En innerlig
vänskap uppstod mellan dessa båda. Aldrig tyckte sig
Fredrika kunna nog tacka Gud, som sänt en sådan man
i hennes väg. »Välsignad vare den», säger hon i ett brev,
»som satt mig i stånd att bringa min ringa gnista till
Guds hav av ljus!»

Nu först tyckte hon sig kunna bli till välsignelse för
sina medmänniskor. Visst ville hon roa och glädja och
uppfriska dem med sina böcker, men hon ville också
genom dessa kunna trösta olyckliga och ge kraft och mod
åt ensamma och svaga. Med brinnande iver ägnade hon
sig åt sitt författarskap, och under de närmast följande
tiotalen år utkommo en hel del romaner av henne, bland
vilka de bästa och mest kända äro Hemmet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:08:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svforfga/2/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free