Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
2. På hvad sätt kan och bör förhållandet mellan
fornsam-lingar i landsorterna och statens historiska museum
lagligen ordnas?
Lektor ^Blomstrand yrkade med anledning af denna fråga,
att bela den författning, sora gjorde fornfynd till statens
privilegium, borde upphöra, emedan först detta skulle göra möjligt att
bilda framstående och rikhaltiga landsortssamlingar, der man kunde
studera hvart landskaps arkeologiska förhållanden.
Artisten yviANDELGREN anförde, att författningen af den 27
november 1867 rörande forntida minnesmärkens fredande och
bevarande hindrar den fria forskningen och bildandet af
andra muséer än det historiska, så väl för statens räkning som den
enskildes, samt lemnar allt uteslutande i en enda mans hand,
hvarigenom hädanefter som hittills våra fornminnen underkastas
förstörelse, då det ej kan vara möjligt för en enda man att uppsöka
eller vårda allt inom hela landet.
Den paragraf uti anförda författning han ansåg vara i detta
hänseende menligast är § 8 mom. 1: »En hvar, som i jorden, i
vattnet, i gamla bygnader eller annorstädes finner forntida mynt,
vapen, redskaper, prydnader, kärl eller andra fornsaker af guld,
silfver, koppar eller brons (s. k. metall), skall oss och kronan
sådant fynd hembjuda. Finner akademien hela fyndet eller någon
del deraf böra för statens samlingar inlösas, erlägge då för det
som inlöses af guld och silfver fulla metallvärdet med i förhöjning,
samt för koppar och brons hvad utöfver metallvärdet kan anses
motsvara fyndets vetenskapliga värden Vidare bör ihågkommas,
såsom nästan lika skadlig för vetenskapen. § 10, som lyder:
»Finnes i kyrka, grafkor eller eljest i kyrkas hus och
förvaringsrum rörligt gods, som tjenar att förvara minnet af forntidens bruk
och konstfärdighet och icke tillhör enskild person eller slägt,
såsom gamla skruder, bilder, altartaflor, kors och krusifixet
klenoder, kärl, dopfuntar, rökelsekar, afiatsskrin, fattigbössor,
prim-klockor, icke väggfasta målningar och andra konstarbeten,
minnesvårdar och grafstenar, epitafier, baner, vapensköldar, sorgfanor, vapen,
och rustningar, gamla bref och skrifter, må sådana, i
öfverensstämmelse med kyrkolagens stadgande i 26 kap. 6 §, icke till
enskilda personer, inhemska eller utländska samlingar aflåtas, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
