Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Den som hårdt nyser får god skepno.
Sällan fick spåkona god ändalykt.
Den som får ondt om söndagen får länge ondt;
hvilket dock äfven syftar på olyckliga äktenskap, enär äktenskapen
vanligen ingingos på söndagar.
De gamle nordboarnes förnämsta sysselsättningar, striden,
jagten och fisket* hafva gifvit anledning till många ordspråk utom
förut anförda, t. ex.:
När strängen är styfvast, brister han helst.
Båttre en fogel i handen ån tio i skogen.
Den som jagar två harar i sender får ofta ingen.
Man tager ej stora fiskar i grundt vatten.
Yrkens pris och tadel förekommer ganska sällan i de svenska
ordspråken, i motsats till de utländska.
De svenska ordspråken äro likaledes fattiga på lokala och
provinsiella egenheter, likasom på historiska anspelningar. Några
bevara visserligen religiösa föreställningar såväl från hednatiden,
ifrån hvilken ännu Odin och Thor, troil och jättar gå igen i
ordspråken, likasom från medeltiden munkar och kloster, pilgrimer och
helgon; men de ännu bevarade äro icke många. Några erinra
om äldre ståndsförhållanden, statsförfattningen, o. s. v. Minnet
af böndernes förtryck under de utländska furstarnes och herrarnes
laglösa och våldsamma regemente i medeltiden bevaras i några
få, såsom dessa:
Många äro köresvenner, värst deran som drager.
Nu ligger lag i spjutstångs ända.
Af små fiskar blir gäddan stor.
När viljan får spela mästare, är lagen biltog.
Ve kona (qvinna) den dag hon löper för spjutstång.
De gamla bondefrederna nämnas i följande:
Bättre bondefred än borgerligt krig.
Hvilken stor betydelse ordspråken på sin tid egde, äfven i
juridiskt hänseende, finner man bäst af de gamla domarereglerna
och landslagarne. Den 16:de af de svenska domarereglerna säger
att •’allmennelige ordaseder brukas för lagh.« Och domarereglerna
sjelfva äro till en del gamla ordspråk, som öfvergått till lag, t. ex.:
Urminnes häfd bör intet qval.
Ingen må vara domare i egen sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
