Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkvisa från Nerike.
(Vintrosa och Hidinge bergslager1)).
Med ängslan, sorg och stort besvär
Jag mig en visa gör,
Som gömmas bör hos dig, min vän,
Intill min bleka död.
Gnd nåde den, som falsker är
Och har en annan kär ;
Den liknar jag vid vilda djnr,
Som uti skogen är.
Den tyngsta börda, jorden bår,
Är kärleksbördan visst.
Jag önskat hafver mången gång,
Att jag dig aldrig sett;
Då vore jag den sorgen qvitt,
Som mig så hårdt har qvält,
Som qväljer mig, ehvart jag går —
Ja, intill grafvens brädd.
Din kårlek liknas vid en snö,
Som fallit i april;
Når du går bort, så vill jag dö
Och ej mer vara till.
Du tänker dig att narra mig,
Det har du i ditt sinn;
Det må du göra, hur du vill,
Men sorgen blir visst din.
f) Vid denna uppteckning, gjord för mer än ett &r sedan och jemte
åtskilliga andra nu i Fornminnesföreningens ego, har ej den strängare
grundsats följts som yrkades vid mötet i Vexjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
