- Project Runeberg -  Svenska Fornminnesföreningens tidskrift / Första bandet /
130

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

Brusewitz, alldeles för sent; det vore nästan detsamma som om
en gammal käring skulle söka konservera de fä tänder hon kan
ega i behåll. Det bästa, som i afseende på dem kan göras, är
att föra dem till ett museum. 9 § af 1867 års förordning
föreskrifver visserligen, att minnesmärken i kyrkor etc. ej få förstöras;
men detta förbud har sin tillämpning endast i det fallet att Kongl.
Maj:t förordnat att de skola bibehållas, och följden blir
naturligtvis, att ganska många af dem, nemligen alla, hvilkas bibehållande
af Kongl. Maj:t ej anses nödigt, blifva förstörda, under det att de
allesammans borde konserveras. 10 § af samma förordning
uppräknar väl inventarier som böra bevaras, men tillägger såsom ett
vilkor för att sådana må få afyttras, att, efter skedd anmälan om
deras befintlighet, Antiqvitets-akademiens yttrande skall infordras,
och att på detta skall bero, huruvida församlingen skall få afhäuda
sig dem eller ej. Utländingen blir nu i de allra flesta fall egare
af dem. Lagen behöfver således omredigeras äfven i detta
afseende, och hr Brusewitz anhöll att den kommitté, som komme att
granska den nu gällande förordningen om fornminnenas vård, måtte
lägga särdeles stor vigt vid de §§ i den nuvarande lagen, hvilka
handla om minnesmärken hörande till kyrkorna.

Frih. pjuRKLOu ville i likhet med en föregående talare
betona nödvändigheten af att göra skilnad mellan sådana gamla
inventarier, som böra bibehållas på den plats der de finnas, och
sådana, hvilka böra förflyttas till ett museum. Men det funnes
ett annat slag af kyrkoinventarier, på hvilket tal. ville fästa
uppmärksamheten, nemligen grafstenarne. Dessa blifva nu vanligen,
till följd af sitt läge, geuom tramp förstörda. Det vore godt,
om mötet uttalade önskligheten deraf, att vederbörande
församlingar ville låta uttaga dem ur kyrkogolfven och insätta dem på
annat ställe, der de lättare kunna bevaras, t. ex. i kyrkomurarne.
Sjelf hade tal. sökt och äfven lyckats förmå en och annan
församling härtill. Då en församling för nybygnad af sin kyrka
begär stambok och kollekt, så kan staten också mycket väl ålägga
henne, såsom ett vilkor för understödets erhållande, att vidtaga
åtgärder för bevarandet af hennes gamla grafstenar; bygger hon
och underhåller sjelf sin kyrka, kan ingenting göras för ändamålet
annat än på öfvertygelsen väg. Och denna blir alltid den, som
bäst leder till målet: har folket lärt sig att älska sina minnen,
då vill det också bevara dem. Det finnes kyrkor, der försam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:08:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfornfor/1/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free